Ung, vit och med akademisk bakgrund. Kårledningarna i Lund är en förhållandevis enhetlig grupp där studenter med barn och invandrarbakgrund lyser med sin frånvaro.
-Det är viktigt att jobba med den sociala kulturen för att fler ska känna sig välkomna, säger Lundaekonomernas ordförande Nils Thott.
Fackförbundet SIF granskade nyligen sammansättningen bland kårpresidialerna (ordförande och vice ordförande) i Sverige. Resultatet: en homogen grupp med låg medelålder, få med studieovan bakgrund och nästan inga invandrare. En dålig utgångspunkt för mångfald och mångfaldsfrågor, konkluderar SIF. När Lunda–gård undersökte Lunds kårledare var resultaten lik-nande. Och det är ett problem, menar Lunda-ekonomernas ordförande Nils Thott.
– Det är en väldigt stark stu-dentikos kul-tur på Lunds universitet. Den är avskräckande för både de med invandrarbakgrund och de som inte har akademisk bakgrund, säger han.
Medelåldern bland de tjugofem presidialer som Lundagård pratat med är knappt 25 år – bara en presidial är över 30. Ingen av dem har barn, två tredjedelar har akademisk bakgrund och två har föräldrar som kommer från ett land utanför Skandinavien.
ENLIGT FACKFÖRBUNDET SIF har 15 procent av de nyinskrivna studenterna invandrarbakgrund men den siffran är förmodligen mycket lägre i Lund där studentgruppen är mer homogen än vid till exempel Malmö högskola. Studentbarometern från år 2000 visade att studenter med akademisk bakgrund är i majoritet på alla fakulteter vid Lunds universitet.
– Vi är inte så bra på det i Lund. Vi har lyckats sämst i landet. Lockar man inte personer med invandrarbakgrund att läsa så engagerar de sig inte i kåren, säger Linda Johansson, ordförande för Medicinska föreningen.
Hon får medhåll från Ola Ranstam som är vice ordförande för Juridiska för-eningen.
– Vi hämtar våra aktiva från utbildningen och om det är få studenter på utbildningen med invandrar-bakgrund eller äldre med barn så blir det svårare för kårerna att fånga upp dessa grupper. Sen jobbar förhoppningsvis alla fakulteter med att öka mångfalden, säger han.
FLERA AV KÅRPRESIDIALERNA som Lundagård varit i kontakt med berättar om svårigheten att locka äldre studenter. Anders Jannerstig, vice ordförande på Socialhögskolans kår, tycker att den låga medelåldern är ett problem för kårerna.
– Det är alldeles för ungt folk i kårvärlden. På vår institution har vi en hög medelålder och flera har barn och familj. Men tyvärr är det svårt att engagera dessa grupper. Har man barn och familj så har man kanske inte tid att sitta på ett möte i tre timmar, säger han.
En majoritet av kårpresidialerna är kvinnor och åtta av kårerna i Lund har kvinnliga ordförande.
– Andelen kvinnor som utbildar sig på högskolenivå har ökat och det avspeglas i de engagerade på kårerna, tror Linda Johansson, ordförande för Medicinska föreningen.
Majoriteten av kårpresidialerna som Lundagård pratat med tycker att sammansättningen på kårpresidialer är viktig. Flera påpekade dock att man inte vill gå ut och ”jaga studenter” för att öka mångfalden – det måste finnas ett genuint engagemang.
Linda Johansson från Medicinska föreningen tror att man måste gå till botten med varför Lunds universitet är så dåliga på att rekrytera en bredare studentgrupp.
– Man måste lägga ner tid på att ta reda på varför det är så här. Annars förändras kanske inte bilden trots att man lägger ner väldigt mycket tid.
Lundagård har talat med 25 kårpresidialer på elva kårer i Lund.
FOTNOT Definitionerna som an-vänts i undersökningen; invand-rarbakgrund: själv född eller har minst en förälder som är född utanför Skandinavien. Akademisk bakgrund: har minst en förälder med akademisk utbildning.
