På Ekonomihögskolan fungerade systemet med kursombud så dåligt att man helt skrotade systemet. Teknologkåren ger däremot tummen upp – på LTH är det inga problem att hitta intresserade studenter.
En rundringning till några av studentkårerna vid Lunds universitet visar att det inte bara är humanistkåren som har problem med att sköta utbildningsbevakningen. Lundaekonomerna har till exempel helt gett upp att försöka hålla liv i systemet med kursombud. Istället skickar de i början av varje termin sitt utbildningsutskott till alla kurser för att på plats genomföra utvärderingar.
– Intresset från studenterna var så lågt att vi stod inför en situation där ett stort antal kurser helt saknade ombud, berättar Sara Johansson, vice ordförande för Lundaekonomerna.
Hon säger att det är särskilt svårt att nå studenterna som läser någon av de korta fempoängskurserna.
– De är svåra att arbeta med till skillnad från de som går kurser som löper över en hel termin, säger hon.
Även Medicinska föreningen har luckor i utbildningsbevakningen. Karolina Kempe som är ordförande för LAUR, Logopedernas och audionomernas utbildningsråd, önskar att betydligt fler studenter inser hur viktigt det är med kursombud.
– Folk tycks tro att det innebär en väldig massa jobb. Men i själva verket är det inte särskilt ansträngande, säger hon.
Ett undantag från den negativa bilden är teknologkåren. Där är de mycket nöjda med såväl kursombudssystemet som med de studieråd som arbetar med utbildningsbevakningen.
– Kursombuden är ju kårens kärna, de är de allra viktigaste funktionärerna, konstaterar Björn Henningsson, vice ordförande.
På teknologkåren läser studenterna tillsammans på program under en lång tid. Det är en viktig anledning till att systemet fungerar så bra, tror Henningsson.
