I decennier har nationerna haft ett avlöningssystem som befinner sig i lagens gråzoner. Men sedan Helsingkrona lämnat den tysta överenskommelsen har skattemyndigheten fått korn på nationernas ”stipendier”.
– Vi räknar med att att få in nationerna på den smala vägen till 2004, säger utredaren.
I slutet av oktober chockade Helsingkrona de andra nationerna när de avslöjade att de nu – trots tidigare löften att vänta – ska sluta att ge lön till sitt kuratel med bidrag. Istället ska Helsingkronas heltidsengagerade få arvoden enligt konstens alla regler. Att börja betala skatt och arbetsgivaravgifter innebär nära en fördubbling av personalkostnaderna.
Alla nationer utom Helsingkrona samlades omgående för att diskutera frågan.
– Jag vill inte kalla stämningen infekterad. En mer korrekt beskrivning är att under en liten period rådde en viss grad av misstänksamhet.
Beslutet var inte väl förankrat i KK, säger Dag Oredsson, ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet (KK).
IDAG ÄR ALLA nationer mycket förtegna om vad konsekvenserna kan bli. Endast två nationer vill överhuvudtaget kommentera frågan. Men enligt uppgifter till Lundagård hade Helsingkronas kuratel kommit överens med de andra nationerna att vänta med övergången till sommaren 2004, bara för att kort därefter ändra planerna och ställa de andra nationerna inför faktum: redan till årsskiftet ändras arvoderingen. Att Helsingkrona brutit den överenskommelsen betraktas som ett anmärkningsvärt etikettsbrott i nationsvärlden. De andra nationerna får betydligt mindre tid på sig att förbereda sig för vad Helsingkronas beslut kan föra med sig.
NU HAR SKATTEMYNDIGHETEN startat en omfattande utredning för att klargöra om nationerna bryter mot lagen genom att betala sina aktiva med stipendier eller bidrag.
Conny Lindhe, proinspektor på Kalmar nation och till vardags advokat, är en av de få som vill uttala sig till Lundagård. Han menar att dagens system, som har funnits i cirka femtio år, är fläckfritt.
– Det förankrades hos dåvarande landshövdingen Bertil Göransson under mitten av 80-talet av en delegation från nationsvärlden med förre universitetsrektorn Nils Stjernquist i spetsen.
Det har alltså hela tiden rört sig om vit ersättning, hävdar han.
Enligt Conny Lindhe gick skattemyndigheten då med på att se nationernas arvoderingar som studiebidrag.
– Överenskommelsen grundade sig i att det här inte skulle vara något vanligt arbetstagar-arbetsgivarförhållande. Arbetet i kuratelet är betydligt mer ideellt och därför tyckte man att det vore befängt att beskatta den här ersättningen som lön.
Men på skattemyndigheten är man skeptisk till det resonemanget.
– Regeln är mycket enkel, säger Johan Andersson, sektionschef på skattekontoret i Lund och ansvarig för nationsutredningen. Det handlar om ersättning för ett utfört arbete, och jag har svårt att se vad det här annars skulle vara.
CIRKA 200 000 KRONOR mer per år kan en nation med tre avlönade kuratelsmedlemmar tvingas betala om skattemyndigheten får sin vilja igenom.
– Vi räknar med att att få in nationerna på den smala vägen till 2004, säger Johan Andersson.
Skattemyndigheten kan kräva in skatt och avgifter upp till fem år tillbaka i tiden, men då måste det bevisas att nationerna lämnat in felaktiga uppgifter. Om man skulle konstatera att eventuella felaktigheter beror på slarv är preskriptionstiden två år.
– Vi ska snart träffa representanter för nationsvärlden och gå igenom hur det här har skötts och på vilka grunder. Vi vill vara rättvisa och det är viktigt att vi reder ut detta, säger Johan Andersson.
SMÅLANDS NATION VALDE efter Helsingkronas utspel att följa deras exempel.
– Våra tidigare diskussioner om frågan aktualiserades genom Helsingkronas initiativ, säger nationsombuden Ursula Egidius och Géza Antal.
Smålands är den enda nationen förutom Helsingkrona som vill kommentera den känsliga frågan. Även KK är förtegna om vad konsekvenserna kan bli:
– Vi vill vänta på att utredningen blir klar. Det enda vi kan säga är att alla nationer har en vilja att behålla terminsräkningen på samma nivå, säger vice ordförande Anna Bayer.
Men Smålands nation har valt just det sättet att finansiera sina kostnadsökningar.
– Vi vill slippa skära ner på vår studiesociala verksamhet, förklarar nationsombuden.
Redan vid årsskiftet övergår både Smålands och Helsingkrona nation till det nya systemet för ersättning.
