Tant Skvaller, långvarig medarbetare på Lundagård, har anmälts saknad under en rojalistkonferens i Monaco.
Vittnesuppgifter kring händelserna är ännu oklara, men polisen har tills vidare valt att gå ut med följande fantombild.
Tant Skvalher, som hon hette då, anställdes vid Lundagård 1998 av den dåvarande redaktören, Thomas Frostberg. Hon satte tidigt siktet på det akademiska pöseriet vid universitetet och inledde en serie med ”kända ansikten”, där hon fångade ämbetspersoner i mer eller mindre löjeväckande sammanhang. En annan höjdpunkt under Skvalher-eran var när Uppsala universitet sökte forskarsassistent i ”literaturvetenskap vid litterturvetenskapliga instiutionen” (#1/ 00).
TANT BYTTE SEDAN namn när hon gifte sig med Germund Skvaller och kom tillbaka hösten 2000 med ett förnyat fokus på att dra fram de absurda detaljerna i kårpolitikens Lund, som när humanistkåren lanserade sin modell av en humaniststudent i form av ett papier maché-ägg. Hon föreslog också olika alternativa förkortningar till LUS, som LOK, KÅK, LUKS, SLUSK och LOSKA? (#3/01). Tant lanserade vidare Stalins kandidatur som kårpolitiker ( #5/01). Alla minns vi också när Malmö högskola gjorde om sig till universitet via den engelska översättningen ”Malmö University College” och sedan försökte kalla sig universitet även på svenska. Ett av Tants sista skvaller var inbjudan till den magiska ”fondresarkvällen” i AF-borgen. Skvallrets mest häpnadsväckande egenskap var att det faktiskt var alldeles, alldeles sant.
Hon efterlämnar en Underwood skrivmaskin, Sveriges största samling av krukväxten ”svärmors tunga” (samtliga numera i ett sorgligt tillstånd), samt en frisyrklippt pudel vid namn Pompe.