100 dollar. Så mycket kostar det att muta sig till en juridikexamen med toppresultat i Ukraina.
– Inblandade i korruptionen slipper oftast undan straff, berättar Daniel Stashevsky, tidigare engelsklärare. Han har själv både gett och tagit emot mutor.
Mycket har förändrats i Ukrainas utbildningssystem efter Sovjet-unionens
upplösning. Utbildning som tidigare var avgiftsfri kostar nu mellan 1000
och 2000 dollar per läsår och korruption är ett vanligt inslag
på universiteten.
När Daniel Stashevsky, 24 år, pluggade var en stor del av lärarna
delaktiga i mutsystem. Studenterna kunde till exempel köpa tentafrågorna
i förväg.
– Ett annat sätt var att få privat undervisning eller att betala
direkt till läraren eller examinatorn, säger han.
Förmögna studenter erbjuder helt enkelt lärare mutor och vissa
kan inte motstå tillskottet i kassan – lärarlönerna är
låga. Dessutom drabbas inblandade i korruption sällan av påföljder.
Daniel Stashevsky bekymrar sig inte för att uttala sig obekvämt, snarare
är han ivrig att berätta. Den tidigare begränsningen av yttrandefriheten
verkar inte ha satt några spår.
– Inför en betygsättning fick jag mellan fem och tio dollar
från några i min studentgrupp som jag gav till läraren som
höjde våra betyg.
– Du vet väl att Ukraina är världens mest korrumperade
land, tillägger han, lutar sig tillbaka och tänder en cigarett.
Vira Kichata läser juridik. Hon anser att problemet med mutor är överdrivet.
– En viss procent av studenter och lärare faller för korruption,
men får någon nys om att en examinator är mutad, förlorar
denne anställningen.
FÖRUTSÄTTNINGARNA EFTER utbildningen har förändrats radikalt
sedan Sovjet föll. Under sovjettiden var ett tvåårigt arbetskontrakt
obligatoriskt för samtliga nyutexaminerade. Anställningen var oftast
i en annan del av landet än studieorten och kontraktsanställningen
fungerade som en betalning till staten för utbildningen. Samtidigt utbetalades
lön. Att inte anta erbjudandet betydde med största säkerhet arbetslöshet.
Tatiana Gavrishuk, som levt större delen av sitt liv under sovjettiden,
skrattar när jag frågar om man skickades i fängelse för
att man avböjde jobberbjudandet.
– Vad har ni för konstiga föreställningar om vårt
land? Vi hade det bra under sovjettiden. Titta bara på barnen. På
somrarna skickades barn på sommarläger som var gratis. Vad gör
barnen i dag? Jo, de dräller runt på gatorna.
Men hon nämner inte det politiska förtrycket som präglade landet
förr.
Det var visserligen lättare att få jobb under sovjettiden än
vad det är i dag – men många arbeten var meningslösa.
Ingenjörer och arkitekter gjorde planer och ritningar till stora byggnader
och fabriker. Bara mellan fem och tio procent av projekten blev verklighet.
Ändå var möjligheten att studera öppen för fler då
än det är idag.
– Mina föräldrar hade mycket mer fördelaktiga stipendier
än vad jag har haft tillgång till. När de var unga på
1970-talet var de ekonomiska möjligheterna för studenter tio gånger
bättre än i dag, berättar Vira Kichata.
FÖR ATT KLARA försörjningen gäller det idag att förvärvsarbeta
under studietiden, förlita sig till föräldrars pengar eller vara
sjusärdeles talangfull och därigenom få stipendier. Det finns
inget studiemedelssystem och banker ger endast lån till lukrativa företag.
En möjlighet för studenter att studera utan avgift är att bli
antagen som “budgetstuderande”. Det innebär att staten betalar
utbildningen. Men konkurrensen är stenhård.
Fakulteten för utländska språk erbjuder till exempel bara 30
budgetplatser av totalt 100. De budgetstuderande måste skriva under ett
arbetskontrakt som innebär att de i två år efter avlagd examen
förbinder sig att arbeta i statens regi.
– Det är inte de mest prestigefyllda jobben, men det är ett
steg i att komma ut på arbetsmarknaden. Svårare blir det för
de som måste ta sig in på egen hand, berättar Elena Urazova,
filolog och engelsklärare.
Pavel, tidigare juridikstuderande och numera advokat, anser att utbildningsnivån
var högre innan Sovjetunionens upplösning.
– Kommersiella intressen har hamnat i fokus, säger han.
Universiteten värvar rika studenter istället för talangfulla
och de har inte motivation att uppnå resultat eftersom de har säkrad
inkomst genom sina förmögna föräldrar, menar han.
Vira Kichata ser annorlunda på saken. Idag råder i högre grad
meritokrati – till skillnad mot hur det var under sovjettiden.
– Numera efterfrågas högutbildade av arbetsgivare. Kunskap
och specialitet värderas högt. Tidigare var kontakter betydligt viktigare,
men idag är det anställningsintervjuer som gäller, säger
hon.
