1994 fotbollens och folkmordets år

- in Kultur & Nöje
@Lundagård

Rwanda Forum 2004
28-29 januari, AF-borgen.
Arr: Utrikespolitiska föreningen i Lund

Sommaren 1994. Fotbolls-VM spelas i USA och svenskarna

tvingas vara uppe halva natten för att se matcherna. Sverige utklassar Bulgarien

med 40 och blir bronsvinnare. GES sång När vi gräver guld i USA är

sommarplågan och Roberto Baggios tårar efter den fatala straffsparksmissen i

finalen kablas ut över hela världen. 

 

TRE VECKOR TIDIGARE avslutades ett av mänsklighetens

värsta folkmord. Närmare en miljon människor, merparten tutsier, mördades inom

loppet  av tre månader. Många sökte skydd i kyrkor och fotbollsstadion men

till föga hjälp. Hutumakten hade länge planerat, mitt framför ögonen på FN, hur

de skulle göra sig av med alla tutsier. Radiostationen RTLM(c) pumpade ut

hatpropaganda mot kackerlackorna .

 

MEN TROTS ATT folkmordet begicks i en högre takt än under

förintelsen möttes det av tystnad. Kännedomen om folkmordet var pinsamt dålig,

västvärldens ointresse av Afrika slående.

 

I ÅR HAR TIO  år gått. Rwanda uppmärksamma-des i samband

med folkmordskonferensen i Stockholm i januari. Jag följde förstrött

direktsändningen av konferensens invigning från frukostbordet. Den ena

statsmannen efter den andra levererade ett politiskt korrekt,

icke-kontroversiellt tal om vikten att bekämpa folkmord. Flera nämnde Rwanda

men alla verkade undvika konferensens tema: att förebygga folkmord.

 

TVÅ DAGAR SENARE arrangerade Utrikes-politiska föreningen

en Rwandakonferens i Lund.

Rwandas president Paul Kagame talade inför ett fullsatt

Stora salen i AF-borgen. En journalist frågade vilka råd presidenten skulle ge

till andra folkmordsoffer.

  Förvänta inte för mycket av omvärlden utan stå upp för

dig själv. Om du väntar på deras hjälp får du vänta länge, svarade han.

 Det är uppenbart att Paul Kagame inte ger mycket för

världssamfundets löften om att det aldrig får hända igen . Han berättade om de

organisationer som stödjer de överlevande i Rwanda. De har alltid knappt om

resurser, vilket säger något om hur prioriterat Rwanda är.          

 

DAGEN EFTER föreläste kanadensaren Gerald Caplan,

koordinator av projektet Remembering Rwanda. Hans ilska och frustration över

att världen inte tog sitt ansvar var tydlig. Den katolska kyrkan i Rwanda

ingrep eller kritiserade aldrig det som hände, utan hjälpte snarare till. Och

Frankrike visste mer än alla andra länder men gjorde ändå inget. Strax innan

UPF:s konferens avslutas konstaterar journalisten Linda Melvern torrt: We know

so far so little and I can’t enough stress how much work is left.

 

I DAGENS internationaliserade värld sägs informationen

flöda fritt och fysiska avstånd spela mindre och mindre roll. Du kan till

exempel gå in på FIFA:s hemsida och finna detaljerad information om alla

VM-matcher som spelats. Mål, utvisningar, laguppställningar, domare,

publikantal är för evigt dokumenterade.

 Samtidigt fortsätter västvärldens ointresse för tredje

världen att manifesteras dagligen i varje större nyhetstidning i Sverige. I

Kongo uppskattas det att tre miljoner dött till följd av det fyra år långa

kriget. Men de feta rubrikerna dröjer. Chansen är fortfarande större att du får

se Naken-Janne få snoppen omvridenÂ