Det finns 70000 studenter med barn i Sverige – ingen har tillgång till föräldraförsäkringen. Det får stora konsekvenser för den studentgrupp som har allra svårast att klara sig på studiemedlet.
En ensamstående student som får barn under sin studietid hamnar på minus 790 kronor i månaden. Ett studentpar med barn, där den ena föräldern fortsätter studera, har knappt 80 kronor kvar. Beräkningarna kommer från regeringens betänkande Studerande och trygghetssystemen. Den stora boven är att studenter står utanför föräldraförsäkringen – något som starkt kritiseras av SFS, Sveriges förenade studentkårer.
– Det måste till en ändring i socialförsäkringssystemet så att det även omfattar studenter, säger Karin Björklund, vice ordförande i SFS. Idag grundar det sig bara på arbete och förlorade inkomster och det fungerar inte i det kunskapssamhälle som vi lever i idag.
Men försäkringskassan hävdar att det måste se ut som det gör för att inte välfärdssystemet ska överutnyttjas.
– Man ska inte ska kunna bli gravid och sedan arbeta några veckor för att få en föräldraförsäkring grundad på den arbetsinkomsten, säger Bengt-Olle Andersson, ansvarig för familjefrågor på Försäkringskassan i Skåne.
Idag får studenter, som inte arbetat före studierna, den grundläggande föräldraersättningen på 5 400 kronor i månaden – pengar som dessutom är skattepliktig inkomst. Resultatet är att 80 procent av de studenter som är ensamstående föräldrar någon gång under året tvingas ansöka om socialbidrag.
Ekonomin är som tuffast under det första året då den ena föräldern måste vara hemma med barnet. Men även när barnen kan vara i barnomsorgen blir det svårt för många att få det att gå ihop. Förutom det ordinarie studiemedlet på 6 900 kr i månaden får föräldern 950 kronor i barnbidrag per barn. Och möjligheten till extrainkomster är begränsad.
– Har du både barn och studier så är det svårt att få utrymme för det, säger Karin Björklund. Många hamnar i en beroendesituation.
I framtiden skulle SFS vilja se att man under studietiden, precis som i arbetslivet, ska kunna tillräkna sig så kallad sjukpenningsgrundande inkomst. Det är den som avgör om du får ersättning när du blir gravid eller sjuk.
– Vi föreslår att man först höjer studiemedlet med 22 procent. Totalbeloppet kan sedan användas som beräkningsgrund för en fiktiv sjukpenningsgrundande inkomst, säger Karin Björklund.
Men Bengt-Olle Andersson tror inte att det blir någon ändring inom den närmsta tiden:
– Det pågår diskussioner men det finns inga konkreta förslag, säger han.
Skulle du rekommendera en student att skaffa barn under studierna?
– Nej, ur en ekonomisk synvinkel gör jag inte det.
