Henrik ”Svennis” Svenbrant. Avgående ombudsman på AF och mångårig spexare med outgrundlig dubbelnatur av både vild partyräv och ”ett stilleben av fullkomlig ordning”. Q sjunger:
Hur man från Af’s scen i orkesterdiket
sett Svennis som mycket bakfull
kapellmästare.
Tempo di fjutto.
Vyssa lulla Liket
som vi fann i diket.
Festen var visst hård igår?
Blek i nyllet, smärtan svår?
Som en liten bonus
kör vi dig till Fonus.
Ett evigt tvisteämne rörande de manliga
spexen och ett visst manligt
studentboende.
Tempo di aggro.
Vyssa lulla plutten;
världen är bra rutten!
Jämt och ständigt tjatas det
om all jävla jämställdhet!
Detta ger jag fanders
hemma på Thomanders.
Om hur Svennis av sin orkester hetsades till att dricka en mycket stor mängd brunsås.
Tempo di fumlo.
Stackars ombudsmannen
ulkade i spannen.
Undra på att illa mås
när du drack en liter sås.
Dylika små gester
unnas din orkester.
Final. Om Svennis dubbelnatur
och en önskan om viss sekretess.
Tutti. Tempo di Furioso.
Så sjunger jag för Svennis
vår egen byråkrat,
vår egen ”Dennis the menace”,
vår egen spexkamrat.
Och medan så jag sjunger jag hyser önskan stor
att icke dessa rader må läsas av hans mor.
