Vänsterpartiets kritiska hållning till EU är ingen hemlighet. Men allt är inte pest och pina med unionen. Studenterna kan dra nytta av samarbetet, menar partiledaren Jonas Sjöstedt.
Vänsterpartiet är ett av två uttalade EU-kritiska riksdagspartier. Det andra är Sverigedemokraterna. Jonas Sjöstedt (V) har drivit en aktiv linje mot att minska EU:s inflytande över svenska beslutsprocesser.
– Jag vill att vi ska ta tillbaka makt från EU till Sverige, säger han till Lundagård när vi träffas utanför AF-borgen.
Fri rörlighet för studenter bra
Men han är inte genomgående negativ mot EU-samarbetet. Det finns inslag som faller honom i smaken. Erasmus är ett utbytesprogram där studenter kan söka till andra europeiska länder. EU:s fria rörlighet ligger till grund för programmet.
– Jag tycker att det är en av de bra sakerna med EU, möjligheterna att arbeta och studera i andra länder. Det är sådant som man måste göra: Underlätta för människor att plugga, men inte bara i EU, utan i hela världen, säger Jonas Sjöstedt.
Vad ser du för framtid för Erasmus?
– Jag tycker att det är sådant som EU ska syssla med – det är det verkligen! Jag tycker att det är viktigt och att det gäller så många som möjligt. Vi har också varit emot att införa avgifter för studenter från icke-EU-land. Vi tycker att precis som en grekisk eller irländsk student ska kunna studera i Lund, ska en student från Nya Zeeland eller Indien kunna göra det.
Minskat söktryck från icke-EU-land
Men så är det inte riktigt. Sedan regeringen hösten 2011 slopade avgiftsfriheten för internationella studenter bortom EU, så kallade tredjelandsstudenter, har det utländska trycket på svenska universitet minskat betydligt. För att kompensera det minskande sökantalet, instiftade regeringen ett nytt stipendiesystem. Men det hjälpte inte. Antalet nya tredjelandsstudenter minskade med 30 procent när studieavgifter infördes.
– Stipendierna blir mer orättvisa och mer byråkratiska, säger Sjöstedt och fortsätter:
– Jag tycker att avgiftsfriheten var bra och jag skulle gärna återinföra den. Det gör också att kursutbudet ökar, inte minst kursutbudet på engelska. Det är ju även något som svenska studenter vinner på. Det är bara bra att vi får fler.
Kort tid att hitta jobb försvårar
De tredjelandsstudenter som ändå väljer ett svensk lärosäte, får vara snabba att hitta en ny sysselsättning när studierna väl är över. Efter tre månader ska de ut ur landet om de inte har hittat något jobb. EU vill förlänga den jobbsökarperioden till 18 månader.
– Jag tycker att det är rimligt. Målet måste ju vara att vi får fler studerande, fler doktorander, som vill vara på svenska universitet. Vårt problem är inte att vi har för många som vill hit och forska och studera – det är att vi har för få.
