Missnöjet kring praktiken är stort bland sjuksköterskestudenterna. Handledningen är ofta oprofessionell och insynen i hur pengarna disponeras är obefintlig. Det anser vårdvetenskapliga kåren, som nu reagerar i en skrivelse.
14 miljoner kronor slussas varje år in till Region Skåne för att sjuksköterskestudenterna ska få en vettig introduktion till sitt yrkesliv i form av sammanlagt 40 praktikveckor. Men redovisningen av vart pengarna tar vägen är oklar och handledarna inte tillräckligt kompetenta och uppdaterade. Det är innehållet i den skrivelse som vårdvetenskapliga studentkåren skickat till representanter inom vårdförbundet, Region Skåne och Lunds universitet.
Hanna Rönnell, ledamot i kårens styrelse, som själv har dåliga erfarenheter av sin praktik, menar att det behöver ställas högre krav på sjukhusets handledarutbildning.
– Vi vill se att pengarna verkligen kommer studenterna till godo och inte täcker sjukhusets budgethål. Om det är brister i en längre praktikperiod så är en stor del av utbildningen bristfällig, säger hon.
Lunds universitet betalar i dagsläget en summa på 1 265 kronor per student och vecka till Region Skåne för praktiken. Sex procent går till regionen centralt, och resten fördelas mellan de olika förvaltningarna. Enligt ansvariga handlar den dåliga insynen i ekonomin om okunskap hos studenterna.
– De pengar som sjukhuset får redovisas noggrannt och Lund är mest exemplariskt i Skåne. Vartenda öre är öronmärkt. Jag förstår studenternas oro, men de är inte riktigt insatta i hur det är. Det finns ett antal kvalitetskriterier uppsatta som klinikerna följer, säger Rosemarie Klevsgård, chefssjuksköterska i Lunds universitetssjukhusledning.
Men Hanna Rönnell ställer sig kritisk till detta.
– Kvalitetskriterierna är luddiga och reglerar endast en viss del. Dessutom har de inte spritt sig längst ut i organisationen, till handledarna.
Margareta Bergman, studierektor vid institutionen för omvårdnad, ser inte särskilt allvarligt på skrivelsen. Hon säger att det inte finns några planer på att ställa konkreta krav till följd av den.
– Det är ju förstås upp till studenterna att ställa den typen av frågor, men vi jobbar hårt för att försöka uppdatera handledarna. Det finns fortfarande en del som saknar ämnesdjup och utbildning, vilket är tänkt att åtgärdas inom fem år.
Är du nöjd med hur universitetets ersättning redovisas?
– Nej, det kan jag inte påstå. Men i och med att vi har skrivit avtal med regionen har vi förutsatt att handledarsituationen ständigt förbättras och stärks på olika sätt.
Det finns en kommitté för den verksamhetsförlagda utbildningen, vilken består av 21 personer från regionen, sjukhusen och lärosätena – ingen är studentrepresentant.
– Nu har man sagt att vi är välkomna att lägga fram önskemål, men det förvånar mig att man inte sett det behovet eller varit ange-
lägen om att erbjuda oss plats, säger Hanna Rönnell.
Hon är även kritisk till att skrivelsen, som skickades ut till 250 e-postadresser i slutet av augusti, inte har fått ett enda svar.
– Vi har inte fått någon respons alls. Det hade jag inte tänkt mig, jag trodde att någon skulle höra av sig.
Lisa Davidsson, personalutvecklare i hälso- och sjukvårdsledningen för Region Skåne, blir förvånad när hon får höra att ingen hört av sig till studenterna.
– Jaså? Ja, det är nog dåligt. Då kanske vi ska skicka ett svar tillbaka, säger hon.
