Det krävs visst fördjupning för att bli godkänd i sociologi A, skriver lektor Jan Olof Nilsson apropå förra numrets ledare.
”I våras läste jag A-kursen i sociologi här i Lund. I efterhand känns det mest som en svindyr tipspromenad. För att klara skrivningarna räckte det att kryssa rätt på ett 40-tal flervalsfrågor. Med ex-tentorna till hjälp gick det utmärkt att få godkänt utan att ens öppna kurslitteratur. Tyvärr är jag inte ensam om mina erfarenheter.” skrev redaktören Patrik Kronqvist i Lundagård 10/05.
I våras var jag delvis ansvarig för den svindyra tipspromenaden. Examinationen på A-kursens två första delkurserna består av ett flervalstest (53 frågor) och en uppsats som ska sammanställas i grupp. Det räcker inte med att gå tipspromenaden. Flervalstestet är till för att kontrollera att de studerande har vissa baskunskaper. Det är relativt enkelt att få G på detta prov. Och visst kan man klara flervalstestet med hjälp av extentor – alltså plugga in cirka 400-500 frågor (facit erhålls inte). Det finns alltid de som i likhet med Lundagårdsredaktören har denna relation till sina studier.
Men de studerande ska också fördjupa sig i sin uppsats. För denna uppgift räcker det inte med råplugg av gamla tentor.
För Lundagårdsredaktören var sociologin lätt som en plätt. Jag har nyligen examinerat samma kurs. 113 studenter examinerades – 44 blev underkända, alltså 39 procent. Vanligtvis blir 25-30 procent underkända på flervalstestet, och 25-30 procent på uppsatserna.
Redaktör Kronqvist säger att han inte är ensam om sina erfarenheter. På kursutvärderingen finns till exempel en fråga om kursens svårighetsgrad. 5-10 procent brukar ange mycket lätt och däromkring ligger också svaret mycket svår. Övrig fördelning ligger mer mot svår än mot lätt. Omdömet om kursen som helhet är helt klart positivt, eller rent av mycket positivt. Jag antar att Lunds studenter snarare tycker att vi ska lyssna på deras åsikter än till redaktören på deras tidning.
På a-kursen i sociologi är normalt cirka 40 procent av studenterna helt nya i den akademiska världen. Men där ryms också ett stort gäng som läser A-kursen i slutet av, eller efter, sin examen.
Dessa båda grupper har ofta lite olika syn på de krav som ställs. En stor grupp får kämpa en hel del för att bli godkända. Några studenter har tagit kontakt med mig och känt sig ganska provocerade av att redaktören för deras egen tidning tycks ha behov av att tala om hur duktig han var under sina sociologistudier. Det kan dessutom tilläggas att redaktör Kronqvist uttalar sig om hela A-kursen i sociologi. Enbart de två första delkurserna erbjuder ”tipspromenad”.
Jan Olof Nilsson
Universitetslektor
Sociologiska institutionen
Lundagård svarar
Jan-Olof Nilsson får givetvis själv välja vilka av sina före detta studenter han vill lyssna på. Men faktum kvarstår – de enda individuella uppgifter som krävs för att få godkänt är flervalstest, vars svar redan cirkulerar bland studenterna.
Före jul släppte Sveriges förenade studentkårer en rapport om sänkta krav på högskoleutbildningar. Där tas 1X2-frågor upp under en egen rubrik: ”Att ersätta [skrivningar] med flervalsalternativ som tar fem minuter för läraren att rätta är en mycket effektiv tidsbesparing. Frågan är hur det då går att garantera att en student som genomgått kursen verkligen uppnått förståelse för och kunskap i det aktuella ämnet”.
Jag delar inte Jan-Olof Nilssons åsikt att arbeten i grupper om sex är tillräckligt för att väga upp de uppenbara nackdelarna med flervalsfrågor. Dessutom har han fel – jag examinerades med flervalsfrågor på tre av fyra moment.
Patrik Kronqvist
Redaktör Lundagård
