Nytt poängsystem och större möjligheter att plugga utomlands.
Nu anpassas den svenska utbildningen till Europa.
Vilka är de stora förändringarna?
Förutom införandet av en masterexamen är den största förändringen att din utbildning delas upp på ett nytt sätt. I dag är den indelad i grundutbildning och forskarutbildning. För att anpassa Sverige till övriga Europa ska både utbildning och examen i stället ske på tre nivåer: grund-, avancerad och forskarnivå. Det betyder bland annat att du först måste ta ut en examen på grundnivån innan du kan gå vidare till den avancerade nivån. Men det gör också att det blir enkelt att byta högskola efter tre år och läsa den avancerade nivån någon annanstans.
Vad händer mer?
Den som läser till civilingenjör eller arkitekt kommer i framtiden att få läsa fem år i stället för dagens fyra och ett halvt, även det är en anpassning till omvärlden. Dessutom ska den fyraåriga ekonomutbildningen få status som yrkesexamen.
En annan förändring är att antagningen till högskolan ändras. Miljöpartiet och de borgerliga partierna drev tillsammans igenom att gymnasiekurser som är mer avancerade eller mer relevanta för utbildningen ska värderas högre vid ansökan.
Varför finns det så många olika examina helt plötsligt?
Tja, hela tanken med förändringen är att införa det nya Bologna-systemet som normalt sett innebär tre års grundutbildning till en bachelor, toppat med två års specialisering som master. Samtidigt vill riksdagen behålla det svenska systemet med magisterexamen och licentiatexamen ett tag till. Regeringen menar att högskolorna måste få tid att anpassa sig.
Men motverkar inte det hela poängen med internationalisering?
Jo, till stor del. Socialdemokraterna i utbildningsutskottet erkänner också att magisterexamen är problematisk eftersom den är helt okänd utomlands. Så i längden är den nog dödsdömd.
När kan jag stå med doktorshatten i handen?
Det kan ta ett tag. Tvärtemot regeringens förslag kommer doktorandutbildningen inte att förkortas med ett år för dig som tagit en mastersexamen. Den förblir fyraårig oberoende av tidigare studier.
Du kommer inte heller ha företräde framför någon som läst magister ifall du vill bli doktorand. Men studentkårerna är kritiska, de menar att en masterexamen i praktiken blir nödvändig för att bli doktorand, något som förlänger den totala studietiden med ett år.
Men borde inte maxtiden med studiemedel förlängas i fall många läser master i stället för magister?
Jo, det tycker i varje fall studentkårerna. Men regeringen säger nej, de tror att studietiden i snitt inte förlängs eftersom mer än hälften av de som i dag tar ut en magistersexamen har läst mer än 160 poäng.
Vad händer med poängen och betygen?
De nuvarande högskolepoängen försvinner och ersätts med ECTS-poäng. Om du multiplicerar dina nuvarande poäng med 1,5 får du dem i den nya skalan. Däremot får varje enskilt lärosäte bestämma om man ska införa de sjugradiga ECTS-betygen. Lunds universitet har ännu inte bestämt hur man ska göra.
När ska reglerna införas?
Den 1 juli 2007 är det tänkt, men det är oklart om tidsplanen håller.
Hur kommer jag som redan pluggar att påverkas?
Ingen vet. Den praktiska utformningen av till exempel övergångsregler avgörs av regeringen, som även kan delegera vissa beslut till lärosätena. I Lund planerar universitetet för övergångsregler fram till år 2015.
