Jag kom just hem från bion. Francis Lawrences Water for Elephants. Christoph Waltz var lika fantastisk som alltid och Robert Pattinson blir bara bättre och bättre. Det enda som saknades var en 15-årsgräns för lite mer vågade scener, men då de förmodligen räknade med att dra in en viss summa pengar från Twilights fjortispublik så fick de väl begränsa filmen lite. För det var så den kändes. Begränsad. Annars mycket bra.
…Jag är förresten en enorm filmnörd. Smittad av Storasyster Filmvetare.
Jag blev lite snopen när solen ersattes med pissande moln direkt efter inlägget om solsken. Så jag bestämde mig för att inte skriva något förrän ljuset kom tillbaka för att bespara potentiella läsare den enda sortens text man (…jag) kan producera när vädret är otrevligt. Emotjafs.
Jag tar ut min frustration över regniga dagar på mina foton i stället:
I morgon ska jag, tack vare och tillsammans med söta kursaren Anna, få möta (eller något bättre, mindre personligt men ändå väldigt personligt ord) Hans Helighet Dalai lama. Jag vet dock inte varför han ska dela scenen Johan Wester och Lars Winnerbäck, även om de givetvis förtjänar att stå på scen de också. Den kombinationen människor känns lite väl intressant. Det blir spännande att se vad som komma skall i morgon.
På kvällen ska jag, tack vare Radio AF:s överblivna gratisbiljetter, dra till Malmö och se Hoffmaestro. Det enda jag vet om dem är att jag gillar bandnamnet.
Dessutom ordnade min käre storebror ett förlängt andrahandskontrakt åt mig, vilket innebär att jag och min längre hälft får bo här i hans ljusa tvåa till nästa augusti.
Somliga har tur, alltså.
Jag önskar er härmed en god natt via min pumpa som ser ut som tomten.
