Kårernas arbete ger studenterna möjlighet att påverka sin utbildning. Det borde vara skäl nog för att fler ska engagera sig, skriver företrädare för sex kårer i replik till Per Köhlers debattartikel i förra numret.
Läkarstudenten Per Köhler skriver i en debattartikel i Lundagård 4/06 att han inte vill rösta i kårvalet.
Självklart kan studentkårerna i Lund inte tvinga studenterna att rösta, lika lite som regeringen kan tvinga folk att rösta i riksdagsvalet. Kårerna är helt och hållet beroende av den enskilde studentens vilja att rösta.
Detta gäller även för hela den verksamhet som kårerna bedriver. Kårerna är beroende av att studenter engagerar sig och driver verksamheten framåt.
Kåravgiften används främst till utbildningsbevakning och värnandet om studenternas rättigheter. Detta är inte frivillig överkurs utan den mest centrala verksamheten för kårerna.
De sociala aktiviteter kårerna i Lund anordnar såsom pubar, novischfester och idrottsarrangemang finansieras inte av terminsräkningspengar.
Debattören sätter fingret på ett stort problem. Hur motiverar man studenter att rösta och även i förlängningen att engagera sig i kårens arbete? Kårarbete är studenternas möjlighet att påverka sin utbildning. En utbildning vilken torde vara den främsta anledningen till att studenter läser vid Lunds universitet.
Studentkårerna behandlar ärenden rörande allt från att bevaka kurslitteraturen och jobba med höjning av studiemedlet, till att förbättra situationen för studenter med barn och diskutera vilken sorts pedagogik universitetslärarna ska använda sig av.
Studentdemokratin är på intet sätt perfekt, men den kan aldrig bli en riktig demokrati förrän fler studenter engagerar sig i den och tar den på allvar.
Carin Gustafsson, ordförande Medicinska Föreningen Lund-Malmö
Filip Nilsson, vice ordförande Lunds Samhällsvetarkår
Angela Youssefi, ordförande Juridiska Föreningen i Lund
Carin Carlberg, vice ordförande Lunds Naturvetarkår
Cecilia Gertsson, ordförande Vårdvetenskapliga Studentkåren
Åsa Gustafsson, ordförande Lunds Humanistkår