Allt för få studenter vill lära sig latin och klassisk grekiska.
Nu kan två av universitetets äldsta ämnen läggas ned.
– Sverige känns som ett väldigt ociviliserat land, säger latinstudenten Ellen Fröh.
Det är inte första gången som de klassiska språkens framtid hänger i en tunn tråd. År 2001 var Högskoleverket nära att dra in rätten att examinera forskare i latin vid Lunds universitet eftersom det fanns för få lärare i ämnet.
Men den här gången är hotet allvarligare.
”Det vore ett misstag”
Grunden till problemet är att allt för få studenter vill läsa latin och grekiska. Inga studenter – inga pengar från staten.
Nu kräver Språk- och litteraturcentrum att universitetet eller området för humaniora och teologi skjuter till pengar för att bevara språken.
Görs inte det föreslår man att ämnena ska läggas ned till 2008.
Studenterna Stina Damberg och Ellen Fröh är överens om att det vore ett stort misstag.
– Ibland när folk frågar varför jag läser latin känns det som att jag måste komma med ett svar om hur det lönar sig ekonomiskt eller politiskt. Men latinet sträcker sig över en så lång tid, det har påverkat under flera tusen år. Varför vår historia ser ut som den gör och sättet vi tänker på beror mycket på hur romarna och grekerna levde. Det handlar om att förstå det, säger Ellen Fröh i fikapausen mellan två grammatikpass på Språk- och litteraturcentrum.
I England får man jobb
Hon är en av runt 20 studenter som läser a-kursen i latin i höst.
Stina Damberg och Ellen Fröh jämför med England där en examen i latin gör att man blir intressant på arbetsmarknaden eftersom arbetsgivarna räknar med att man är smart och går att lära upp snabbt.
– I Sverige frågar de: latin – varför det? säger Stina Damberg och Ellen Fröh fyller i:
– På så sätt känns Sverige som ett väldigt ociviliserat land. Det är tråkigt att det finns en politik där universitetet blir en slags fabrik, där man snabbt ska både in och ut. Universitetet är inte den mötesplats som jag inbillade mig att den var förr.
”Jag blir lycklig av latin”
Stina Damberg och Ellen Fröh har valt att läsa latin på grund av intresse för språket och dess historia.
– Någon måste ta sig an Europas kulturhistoriska arv. Det finns så många dokument på latin – och alla är inte ens översatta än, säger Ellen Fröh.
– Jag tycker att det är vackert, säger Stina Damberg. Jag blir lycklig av att läsa latin.
Men ledningen för området för humaniora och teologi har en mer pragmatisk inställning till de klassiska språkens framtid.
Under nästa år tvingas området dra ner 10 miljoner kronor på grundutbildningen. Studentantalet har sjunkit drastiskt och området måste rätta mun efter matsäck.
– Vi vill naturligtvis ha kvar de här ämnena, men samtidigt har de relativt sett höga kostnader om man räknar personalen i förhållande till antalet studenter. Dessutom har studentantalet sänkts. Till exempel är det bara enstaka studenter som söker grekiska och det är ju en oerhört besvärlig situation, säger dekanen Jan Svensson.
”För dåligt utan språken”
Rektor Göran Bexell står kluven inför språkens problem.
– Jag själv tycker att det vore för dåligt med ett klassiskt universitet utan latin och grekiska. Men har vi inga studenter, vad katten ska vi göra?
Det slutgiltiga beslutet kommer att tas av styrelsen för området för humaniora och teologi den 13 december.
