Döda människor och uroxar – låter det som en vinnande blandning? På söndag öppnar Historiska museet sin nya utställning.
På söndag är det premiär för Historiska museets tre nya utställningar. De tre visningarna skiljer sig i viss mån från varandra, men har den lilla saken gemensamt att de består av gammalt material som har rotats fram ur universitetets dammiga magasin.
Historiska museets chef, Per Karsten, säger att dessa utgör den sista delen av den omvandling av museet som numera kommer att ha mycket mer att erbjuda.
– Vi erbjuder en resa i universitetets och vetenskapens historia, vilken förmodligen kommer att locka fler studenter än vad som tidigare varit fallet. Dessutom kommer utställningarna vara både på engelska och svenska, som kan locka hit utbytesstudenter, säger han.
Skånsk uroxe
Den första utställningen, som visas i Zoologiska salen består av skånska djurskelett från det numera nedlagda Zoologiska museets samling. Kronan på verket är en tiotusen år gammal uroxe, en artefakt museichefen Per Karsten hävdar ”ensam hade varit tillräcklig för en fullgod utställning”.
– Den ikoniska uroxen blev skjuten i ryggen av en skånsk jägare och med hjälp av ett handsmitt stålskelett har vi fångat dess rörelse mitt i skottögonblicket, berättar Per Karsten målande.
Mänskliga skelett
De två övriga utställningarna har döpts till ”Nytt ljus på Antiken” och ”Döden – ett bekymmer?”. Den första består av en blandning av arkitektur, skulpturer och keramik – både kopior och original – från Grekland och Rom.
Men det är tveklöst den senare utställningen som lär väcka störst uppmärksamhet hos museibesökarna. Här finns nämligen mänskliga skelett. Flera är relativt färska, cirka tvåhundra år gamla, vilket har väckt reaktioner.
Under tidigt 1900-tal ställdes kvarlevorna ut på universitetets dåvarande anatomiska museum. Kropparna har av olika skäl inte begärts av de anhöriga. I många fall rör det sig om personer som har blivit avrättade eller har tagit sina liv.
Kicki Eldh, museidesigner, säger att museet är beredda på att utställningen kommer att väcka debatt, något hon omedelbart får rätt i under pressvisningen av föreställningen.
Döden upprör
En av de närvarande journalisterna blir upprörd när han ser två skelett av små barn, som står uppställda bredvid varandra i en monter. Han säger att han tycker att de har passerat en etisk gräns med detta. Kicki Eldh säger sig dock stå bakom utställningen fullt ut och hon hävdar att de döda förmodligen har det bättre i museets magasin än i gravar.
– Nuförtiden får vi ändå inte behålla våra gravplatser i mer än tjugofem år, och även gamla gravar kan rensas undan för att bli köpcentrum eller parkeringsplatser. Här kan de döda åtminstone bidra till att skapa en bättre tillvaro för de levande, säger Kicki Eldh.
Kicki Eldh och Per Karsten säger att de förstår om vissa besökare kommer att ta illa vid sig av kvarlevorna, och därför har de valt att förlägga utställningen en bit bort från de övriga.
– Vi kan förstå om den framstår som stötande för vissa. Men döden finns överallt i vårt samhälle, som underhållningsvåld och i media, men just den privata döden är väldigt tabubelagd. Utställningen kan hjälpa oss att reflektera och prata om just den här typen av frågor. Under hösten kommer museet bland annat arrangera föreläsningar med just döden som tema, säger Per Karsten.