Att införa studieavgifter leder inte till en bättre arbetsmarknad. Det skriver David Tinglöv från skribentgruppen på Moderata studenter vid Lunds universitet i en debattartikel.
Utbildningar som inte leder till arbete, bristande koppling mellan utbildning och arbetsmarknad och det låga söktrycket till landets lärarutbildningar. Det finns idag en mängd problem i den svenska högskolan. Avgiftsfriheten är inte ett av dem. Avgiftsfriheten möjliggör att unga människor, oavsett bakgrund, kan konkurrera om platserna på utbildningarna på lika villkor, vilket är eftersträvansvärt både samhällsekonomiskt och demokratiskt.
Det är glädjande att se högskolepolitik diskuteras, en fungerande högre utbildning är inte bara nyckeln till fler i arbete och fortsatt stark innovationskraft som ökar vårt materiella välstånd, det är även en förutsättning för ett demokratiskt samhälle där medborgarna deltar i samhällsdebatten. Något som däremot är tråkigt är att det förslag som dominerar diskussionen om högskolans framtid är diskussionen om studieavgifter. Att högre utbildning har varit kostnadsfritt i Sverige har möjliggjort många klassresor och för många har en högskoleexamen varit biljetten från utanförskap in i det svenska samhället.
I en tid där allt fler människor väljer att påbörja högskolestudier, tror somliga att man med hjälp av studieavgifter kan styra människor bort från utbildningar som inte leder till arbete. Det resultat ett sådant införande i själva verket skulle få är att skarpa hjärnor väljer att inte studera vidare. Att det som avgör vilka som kommer in på landets främsta utbildningar inte är betyg, resultat på högskoleprovet eller andra färdigheter, utan om man kan betala för sig. Det finns en högst påtaglig risk att leda till att antagningskraven på programmen sjunker, att människor som annars inte hade blivit antagna blir det till följd av att vissa överhuvudtaget inte kan söka. I den tuffa globala konkurrens vi kommer att stå inför de kommande decennierna har vi inte råd att slösa på humankapital. De allra skarpaste hjärnorna måste få chans att tillvarata sin egen potential. Vi har helt enkelt inte råd att utbilda människor som fått sin plats på en utbildning till följd av sin ekonomiska, och inte intellektuella, styrka.
Vi i Moderata Studenter vid Lunds Universitet anser att den svenska högskolan behöver fokusera på att utbilda människor in i arbete. Att alla som tar en examen vid ett svenskt lärosäte tillgodogjort sig för arbetsmarknaden relevanta kunskaper bör vara högskoleväsendets högsta mål. För att nå dit måste högskolan bli mer flexibel. En flitig student ska kunna läsa mer än 45 högskolepoäng per termin. En student som kombinerar studierna med att arbeta ska få tjäna som mycket hen vill, utan att behöva oroa sig för att få sitt CSN-stöd indraget. Fler studenter ska få möjlighet att arbeta som studentmedarbetare, med arbetsuppgifter som är relevanta för deras utbildning. Detta, och inte studieavgifter, är vägen framåt. Det är så vi skapar ett högskoleväsende som leder till fler jobb.
David Tinglöv
Skribentgruppen
Moderata studenter vid Lunds universitet
