Under 2015 riskerar en satsning på 50 miljoner kronor extra i biståndsstipendier att gå om intet. Det visar regeringens föreslagna budgetökning. Förändringen innebär att de 200 planerade biståndsstipendierna nu endast går till 25 internationella studenter.
– Väldigt olyckligt, menar Svenska Institutets Kurt Bratteby.
Foto: Pressbild/Cecilia Larsson Lantz
2011 började regeringen ta betalt för den svenska utbildningen av studenter utanför EU när avgiftsfriheten slopades. Sedan dess har antalet internationella studenter på svenska lärosäten minskat kraftigt. Men på sistone har en uppgång kunnat skönjas – detta tack vare stipendiesystem som bidragit med alternativa vägar till svensk bildning. Svenska institutet, SI, har hand om stipendierna för studenter från utsatta länder, kallade biståndsstipendier. Allt större anslag från regeringen har gjort det möjligt för SI att ge fler internationella studenter möjligheten att studera i Sverige.
50 miljoner kronor mindre anslag
Men nu kan det roliga vara slut. År 2014 gavs 500 biståndsstipendier, för 2015 planerades 200. Nu blir det ännu färre. Svenska Institutets hade blivit lovade ytterligare 50 miljoner kronor i anslag för 2015, vilket nu riskerar att utebli i regeringens budgetsatsningar. Denna förändring motsvarar 25 procent av SI:s planerade budget för biståndsstipendier. Ett ekonomiskt frånfall som inte tagits med i SI:s beräkningar sedan tidigare.
– Vi anser att detta är väldigt olyckligt. Vi har i vår stipendieplanering tagit höjd för att det skulle komma en anslagshöjning. Detta innebär att våra biståndsfinansierade medel inte kan öka till 2015. Den finansiering vi har för kommande år är utmätt – handlingsutrymmet är begränsat, säger SI:s avdelningschef för internationella relationer Kurt Bratteby.
Hur begränsat?
– Det är ett väldigt litet utrymme. Vi hade räknat med att kunna dela ut 200 stipendier. Nu riskerar det att bara bli ett 30-tal, förklarar han.
Kostnader för ökat flyktingmottagande ligger bakom
Anledningen till den föreslagna anslagsminskningen beror på de kostnader för ökat flyktingmottagande som är att vänta för den svenska regeringen. En svår, men kontraproduktiv, prioritering, menar Kurt Bratteby.
– Jag har full förståelse för att kostnaderna för flyktingmottagande måste finansieras. Men många studenter som vi ger stipendier till kommer dels från fattiga länder, dels från länder i konflikt. Nu är det olika utsatta grupper som drabbas. Det är tråkigt, men det är en svår fråga, säger han.
Drabbar studenterna
SI och dess insynsråd för nu kontinuerliga diskussioner med regeringskansliet. Men SI:s myndighetsställning begränsar dess vilka påtryckningar de kan utöva i frågan. Att ta fajten ligger på lärosätenas bord.
– Det är viktigt att man från lärosätena visar på de konsekvenser detta kan få på verksamheten. Men för vår del är det tråkigt att det riskerar att leda till en försämrad mångfald, säger Kurt Bratteby och lägger till:
– Det drabbar studenter som inte kan få stipendium, men även lärosätena genom en mindre internationell studiemiljö.
Universitetet kritiskt
En studiemiljö som kommer ta en törn är Lunds universitets. Universitetet har under tidigare år tagit emot många internationella studenter via biståndsstipendier och det nya förslaget kan komma att slå hårt.
– Det innebär att vi blir av med, kanske, 100 nya studenter. Vi är arga, ledsna och besvikna – vi vill ha våra studenter. Vi vill att studenterna ska komma hit och uppleva en fantastisk utbildning, säger Margareta Nordstrand, sektionschef för Externa relationer.
Hon fortsätter:
– Utifrån Sverige som kunskapsnation kommer detta att slå jättehårt på alla lärosäten. Det är ju jätteallvarligt. Men samtidigt förstår jag resonemanget. Migrationsverkets situation är jättetuff, säger Margareta Nordstrand.
Artikeln har korrigerats efter publicering.
