I dag var jag på dagis och såg Albert som tomte för första gången i sitt (och mitt) liv. En fantastisk liten bild som jag inte velat missa för allt i världen och jag antar att de flesta föräldrar tänker så. Men, av 16 barn på avdelningen var det bara två ”pappor” där. Den ena var Alberts gudfar (Alberts pappa hade en god anledning för att inte medverka så han är ursäktad) och den andra en pappa som kom försent och missade hela showen.
Jag fattar inte det där riktigt. Förskolor är en miljö som är så otroligt kvinnodominerad, överallt ser man ”bara” en massa fröknar. Det minsta man kan önska är väl att papporna deltar i miljön en timme i halvåret? Eller har familjerna så dålig ekonomi att de inte kan avvara några timmar för båda föräldrar? Jag har ingen aning om varför de inte var där, de kanske har helt livsviktiga jobb som gör att någon dör om de inte är på jobbet, kanske har de brutit benen allihop eller möjligtvis skulle de som är arbetslösa gå på en anställningsintervju just precis då, så jag ska inte döma någon, det ska jag inte. Men jag tycker det är förbannat tråkigt så här i jämställdhetskampen och diskussionen kring ansvarstagande kring barnen att de där papporna inte satt där och tittade stolt på sina söner och döttrar idag, det gör jag sannerligen.
