Universitetet måste sluta fokusera på vad arbetsmarknaden vill ha. Fokus borde ligga på att få fram studenter som kan ta välgrundade beslut, både för sig själva och resten av samhället.
Från quornfärs till kärnvapensmissiler. I Tindra Englunds reportage kan du läsa om hur Lunds tekniska högskola, LTH, i 50 år gett sina studenter en så bred kunskap att de bland annat kan tillverka vapen – men att de först nu ska införa genomgående etik i utbildningarna. Det som krävdes var att en kåraktiv student gav sig sjutton på att få till en förändring. Även på juridiska och ekonomiska fakulteten finns studentgrupper som efterlyst både fler genusperspektiv och nya nationalekonomiska teorier. I bästa fall har det blivit något som vidrörs då och då.
När en kompis tog ett års avbrott från läkarprogrammet för att läsa humaniora och jobba utomlands, var det få gånger jag hörde någon uppmuntra möjligheten till nya perspektiv. Vanligare var i stället frasen ”men du börjar väl till hösten igen?”. Som att det vore av ondo att testa på något nytt. Det är inte klokt. Precis som det uppmuntras att studenter ska läsa utomlands någon termin, borde de uppmuntras att testa nya helt annorlunda ämnen, eller rent av helt andra saker frikopplat från universitetet. För Mikael Novén i reportaget blev humanioran avgörande. Att för en tid sätta sig in i filosofiska teorier och ett annat sorts kritiskt tänkande, hjälpte honom att inse att hans utbildning var inne på ett problematiskt spår.
Det är samtidigt viktigt att fråga sig vilka fler blinda fläckar som finns i andra av universitetets utbildningar. På vilka fler sätt kan olika institutioner ta hjälp av varandra över fakultetsgränserna? Hur kan utbildningarna bli bättre? Universitetet har ett ansvar i detta. Fokus ska inte ligga på vad arbetsmarknaden vill ha. Visst behöver de också anställda som kan ta välavvägda beslut, men framför allt behöver de effektiva personer villiga att göra jobben som krävs. Universitetets främsta uppgift ska inte vara att skicka ut studenter som primärt ska fylla företagens behov. Det viktigaste ska vara att se till att studenterna efter examen ska ha färdigheter att kunna fatta egna välgrundade beslut, både för sig själva och resten av samhället.
Hur kommer etiska moment mottas på LTH? Det beror helt på hur de lärs ut – att det inte implementeras som en flummig humaniorakurs som måste genomlidas för att bocka av betygskriterierna. Etik måste bli ett ständigt och naturligt element genom hela utbildningen, lika självklart som allt annat. Det är så man tar nya perspektiv på allvar.
Kenneth Carlsson
Ansvarig utgivare och redaktör
