Mest i lönekuvertet får manliga professorer i medicin. Minst får kvinnliga professorer inom de konstnärliga ämnena. Men att medianlönen på majoriteten av fakulteterna generellt är lägre för kvinnor ska ha andra förklaringar än kön.
På statsvetenskapliga institutionen i Lund har alla kvinnliga professorer sämre betalt än samtliga manliga professorskollegor. Det framgår av statsvetenskapliga institutionens jämställdhetsbokslut för 2014.
– Det är ju inte så att när man är kvinna så får man en viss lön utan det ska bero på meriter och erfarenhet. En orsak till de skillnader i lönesättning som finns på statsvetenskapliga institutionen är att flera av de erfarna professorerna råkar vara just män, säger Andréa Björk, personalchef på Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Årlig kontroll
Fackförbundet Saco-S analyserar årligen om det finns några löneskillnader mellan kvinnor och män som inte har sin förklaring i ålder eller meriteringsgrad. Lönen revideras årligen men 2014 års löneanalys för Lunds universitet är ännu inte färdigställd.
Den analys som gjordes på 2013 års löner visade att en kvinnlig professor i snitt tjänade 194 kronor mindre i månaden än sin manliga kollega inom samma fakultet.
– Det har arbetats väldigt aktivt med frågan om jämställda löner de senaste åren. 2012 gjorde universitetet riktade satsningar och kvinnliga professorer fick ett generellt lönepåslag på runt 1 000 kronor i månaden, så om det kvarstod några skillnader var de inte stora, säger Mats Cedervall, löneförhandlare åt Saco-S vid Lunds universitet.
Män är bra för löneläget
Enligt Saco-S ger dock en hög andel manlig lärare vid en avdelning i allmänhet ett högre löneläge. En förklaring till det är enligt Gunilla Jarlbro, som fram till årsskiftet satt som ordförande för samhällsvetenskapliga fakultetens ledningsgrupp för jämställdhet, likabehandling och mångfald, att förlegade strukturer värderar traditionellt manliga ämnesområden högre än kvinnliga.
– Ja, man brukar ju säga att det bästa kvinnor kan göra är att jobba där det finns många män, säger hon.
Marknaden styr
Enligt Sonja Melby, personalchef på LTH, är en viktig förklaring till de tekniska ämnenas högre löneläge att de har en stor konkurrens med näringslivet.
– Vissa ämnen är hårt marknadsutsatta vilket gör det nödvändigt att försöka matcha lönen för att locka kompetent personal. Inom humaniora ligger den externa arbetsmarknaden på en lägre nivå, säger hon.
