Toddyspexarnas uppsättning av Pablo Escobar håller hög nivå på flera sätt tycker Lundagårds recensent. Knarkreferenserna haglar och publiken tas med på en resa bland amerikanska presidenter, biståndsarbetare och knarkligor.
Vi befinner oss i Colombia. Knarkkungen Pablo Escobar har fett mycket cash, något han och hans medarbetare gör klart för oss redan i det fartfyllda och snygga öppningsnumret som heter just ”Cash cash”.
Sen är det igång.
George Bush den äldre, som med sin svengelska charmar publiken gång på gång, beger sig från USA till Colombia för att en gång för alla stoppa den växande droghandeln. Med sig har han sin son, George Bush den yngre, som mest av allt ser upp till sin pappa. Samtidigt är FN:s sändebud, Nane Annan (gift med Koffi) och Dr Oetker (tysk FN-soldat) där och tigger pengar till välgörenhet.
Men det går inte riktigt som någon har tänkt sig. Pablos dotter Manuela blir kidnappad av ligan Los Pepes som kräver en lösensumma på hutlöst mycket pengar och Pablo lovar att de som hittar hans dotter ska få precis vad de vill.
Plötsligt vill alla rädda Manuela och en tävling om vem som hittar henne först tar fart.
Första och andra akten levererar, trots att några av karaktärerna hade kunnat strykas ur manus för att hålla uppe tempot. I tredje och fjärde akten tappar det lite fart, men spexet håller ändå hög nivå genom hela föreställningen. Med hjälp av den detaljerade scenografin, som är både snygg och välgenomtänkt, får vi genom olika smarta lösningar följa med till Pablos snofsiga kontor, till den sunkiga kåkstaden dit Manuela förts och till den kliniskt rena flygplatsen, komplett med metallbågar och allt. Sångnumren med titlar som bland annat ”Fyra cigg & en påse kola” är underhållande och allra bäst är de stora numren med många på scen som kombineras med koreografi.
Framför allt är jag lättad över att, i alla fall nästan helt, slippa sexistiska skämt. Dock hade den där uppblåsbara sexdockan kunnat skippas i Pablos och Busch biss.
Till sist vill jag ge en extra eloge till orkestern som spelar så snabbt att spottet yr och fingrarna krampar. Och förresten, vem gillar inte en riktigt pampig avslutning a la Les Miserables?
- Gulligast på scen: Prao-eleven Jerker Olofsson.
- Roligast knarkordvits: ”Jag kan inte sova för Herr Oin knarkar så högljutt.”
- Skickligast på scen: Dr Oetker som briljerar med både biståndsopera och FN-rap.
- Publikens favorit: George Bush d.ä och Pablo Escobars duett till sina saknade barn.
- Bästa USA-skämt: ”USA:s motsvarighet till Volvo, villa och vovve – Chevrolet, shotgun och kärlkramp.”
- Extra pluspoäng: till programbladet som är riktigt snyggt.
Text: Karolina Jakstrand
Foto: Daniel Kodipelli
Toddysepxarna ger spexet Pablo Escobar
- När: PREMIÄR 27/3 kl 19.00
Söndag 29/3 kl 15.30 och 19.00 - Var: Stora salen, AF-Borgen, Sandgatan 2.
- Pris: 120 kr för Studentlundsmedlemmar och 160 kr för ordinarie.
Biljetter kan köpas via biljett.studentlund.se eller Studentinfo på AF-borgen.
