”Man tillvaratar inte begåvning genom att skyffla in så många som möjligt i halvdana program”. Det skriver Blanche Jarn från studentföreningen Ateneum i en replik på minister Helene Hellmark Knutssons och S-studenters Talla Alkurdis debattartikel.
Den svenska högre utbildningen har ett kvalitetsproblem. Vissa heltidsutbildningar kräver bara halvtidsinsatser av sina studenter, 40 procent av heltidsstudenterna har mindre än tio timmars lärarledd undervisning i veckan, och många studenter tar sig igenom den högre utbildningen utan att egentligen kunna uttrycka sig i skrift.
Därför är det förbluffande att S-studenters ordförande och vår minister för högre utbildning skriver en text om hur den högre utbildningen måste byggas ut. Den svenska högre utbildningen har expanderat så snabbt att kvalitetsnivån halkat efter. Därför måste fokus nu ligga på kvaliteten, inte kvantiteten.
Lärarutbildningen är ett exempel. Den som tar sig igenom högskoleprovet genom att chansa på alternativ A på samtliga frågor blir antagen utan problem. Dokusåpan Paradise Hotel har fler sökande. Det enda som en utbyggnad skulle resultera i är att antagningskraven, och sannolikt även kvaliteten, skulle sjunka ännu lägre.
I stället behöver lärarutbildningen nå en sådan kvalitet att den kan locka fler ambitiösa och högpresterande studenter.
Den som vill motverka social snedrekrytering borde tänka i samma banor. Svensk högre utbildning behöver bli så bra att unga söker sig dit för kvaliteten och möjligheterna – inte för att deras föräldrar gjorde det. Det behövs ingen UHR-kartläggning av breddad rekrytering för att förstå det.
Precis som Hellmark Knutsson och Alkurdi skriver måste vi ta vara på människors begåvning – allt annat är slöseri. Men man tillvaratar inte begåvning genom att skyffla in så många som möjligt i halvdana program, utan genom att erbjuda bästa möjliga utbildning. Allt annat är, som sagt, slöseri.
Blanche Jarn
Styrelseledamot Studentföreningen Ateneum
Utbildningspolitisk sekreterare FMSF