Den svenska pedagogikforskningen är undermålig. Att den kan ha ett så stort inflytande i debatten är ett allvarligt problem, anser Philip Norrman, utbildningspolitisk krönikör.
I den politiska debatten är det vanligt att man hänvisar till begreppet forskningen. Oavsett fråga ger en sådan argumentationsteknik tyngd till ens ståndpunkt. För ens meningsmotståndare innebär det svårigheter med att, på ett trovärdigt sätt, kunna bemöta ens argument. Ett exempel på det finner man i debatten från i vintras om införandet av betyg från årskurs fyra. Just begreppet forskning användes flitigt som argument för hur dåligt förslaget var. Men att forskningen var högst tvivelaktigt — framgick så gott som aldrig i debatten.
I en debattartikel i Dagens industri skriver den förra chefredaktören på Dagens nyheter om problemet. Han menar på att det kanske största orsaken till den dystra situationen i det svenska utbildningsväsendet är den undermåliga svenska pedagogikforskningen. Den forskningen som motståndare till tidigare betyg använder sig av.
Han belyser det faktum att två av tre svenska forskare i pedagogik inte har publicerats i någon internationell vetenskaplig tidskrift under de senaste tio åren. Ytterligare anmärkningsvärt är det att så få som två procent av avhandlingarna inom ämnet har någon direkt anknytning till situationen i klassrummet. Många av av avhandlingarna genomsyras dessutom av en verklighetsfrånvänd postmodernism. Ett talande exempel på det är en forskningsrapport från 2014 med följande titel:
”Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett”
År 2013 utgjorde den svenska pedagogikforskningen av hela 171 professorer inom vad som numera benämns Utbildningsvetenskap, och totalt 1 034 forskande och undervisande personal med doktorsexamen. Med tanke på hur stor sektorn är och hur lite konkret användbar forskning som produceras, kan den nuvarande forskningen endast benämnas som ett stort misslyckande.
Oavsett färg på regering har kunskapsresultaten i den svenska skolan försämrats. Mycket behöver förändras. En bra början är en mer konkret och realistiskt pedagogikforskning.
