Trots kärleken till fjällen drev studierna henne från Norge till Lund. Här har Marte Erland kombinerat ekonomistudierna med att hjälpa stadens utsatta. Ett val som givit nya perspektiv.
Klockan är strax efter fem och kring borden i AF-borgens källare surrar det av samtal på olika språk. Från högtalarna ekar Where is the Love med Black Eyed Peas och doften av mat och kaffe blandas med en svag doft av efterfest.
Men i kväll är det inte studenter om sitter till bords, i stället är det organisationen Light som arrangerar soppkök åt hemlösa och behövande.
Studenterna slevar med varma leenden upp mat till den brokiga skaran gäster som droppar in. Och mitt i allt finns Marte Erland. Hon rör sig vant runt i rummet – serverar ena stunden mat, går andra stunden fram till ingången för att hälsa nya gäster välkomna.
Marte Erland har nu varit projektledare för Lundaekonomernas Light sedan ett år tillbaka. Grundidén för projektgruppen är att arrangera ett soppkök i månaden och i kväll an- ordnar Marte Erland sitt sista.
– Till sommaren är jag klar med min kandidat och hoppas på att komma in på mastersprogrammet i ekonomi i Köpenhamn. Jag har ändå varit tre och ett halvt år i Lund och staden växer inte precis.
För Marte Erland har det inte alltid varit självklart att bli ekonom, under uppväxten i Bergen var planen i stället att bli advokat som sin pappa.
– Jag drömde om ett fint kontor och semester när jag ville. Sedan fick jag se lagboken och då ångrade jag mig, säger hon och skrattar.
På gymnasiet valde hon i stället ekonomilinjen, ett val som berodde på att hon ville undvika naturvetenskapliga ämnen och allt för svår matte.
–När jag var 17 år fick jag prova på bokföring för första gången, och folk tror inte att det är sant, men jag gillade det faktiskt.
I källarsalen rullar arbetet på smidigt och enligt Marte Erland har gruppen nu rutin på allt. Maten skänks av restuarangen Moroten och piskan och i god tid innan går gruppen runt på gator och torg för att bjuda in gästerna. Det ska bakas och dukas.
Att ekonomistudenter skulle vara kalla typer som bara tänker på pengar är en fördom som Marte Erland menar är helt obefogad.
– Ekonomistudenterna är enligt min erfarenhet väldigt ambitiösa och karriärinriktade. Men de är inte mer egocentriska än andra människor.
En vanlig vecka lägger Marte Erland i genomsnitt 12 till 15 timmar på sitt ideella engagemang. Förutom arbetet med Light är hon också kassör i den nystartade föreningen Crossroads, paraplyorganisation för att samordna och utveckla stödet till EU-migranter och andra utsatta grupper i Lund.
Även om Light aldrig har haft någon uttalat politisk agenda har Marte Erland ibland fått höra en del obehaglig kritik.
– Att jobba med just gruppen EU-migranter har inte alltid varit så lätt. Det är ett omdiskuterat ämne som delar befolkningen i två. De som tycker att vi ska hjälpa och de som inte tycker att vi ska det.
Men Marte Erland tror att de flesta studenter egentligen vill vara med och hjälpa men vet inte hur. Därför hoppas hon att fler av kårerna ska engagera sig i liknande projekt framöver.
– Här får man försöka och misslyckas. Jag har varit väldigt engagerad under min tid i Lund – det har gått i ett från novischveckan till EEE-dagarna och så nu Light.
Hennes uppväxt präglades av trygghet och kärlek, men också ärlighet och en vilja att diskutera problemen i världen.
– Det värsta jag vet är orättvisor och människor som blir illa behandlade, det sårar mig verkligen. Jag har aldrig förstått hur man kan bestämma en människas värde på så irrationella grunder.
Arbetet med Light har lärt henne att uppskatta det hon själv har i livet och Marte Erland är tacksam för de nya perspektiv hon fått.
Samtidigt har det inte alltid varit lätt att hitta en balans mellan att ta hand om sig själv och att ta hand om andra. Särskilt i början var det svårt att inte kunna hjälpa mer, men efter hand har hon accepterat att även om hon bara kan göra lite, så är det alltid något. Hennes främsta syfte med att vara i Lund är ju trots allt studierna.
– Det blir lätt att tänka att man själv inte har några problem. Fast jag har insett att man inte kan jämföra sig med människor i en helt annan livssituation, det är viktigt att också acceptera sina egna problem och att de får vara problem.
Dygnet har trots allt bara 24 timmar och hur hårt hon än slitit har det varit kämpigt att hinna med allt. Inte minst eftersom hon ställer höga krav på sig själv och också vill lyckas bra med studierna.
– Ibland har jag varit riktigt sliten och ringt hem. Men efter ett uppmuntrande samtal från mamma känns det oftast mycket bättre.
När livet i Lund blivit alltför stresssigt har Marte Erland flytt hem till de norska fjällen. För egentligen är hon enligt sig själv en norgepatriot på avvägar, i stort behov av att ha fjällen nära för att må riktigt bra.
– Det är för lite natur och på tok för lite fjäll i Lund. Sankt Hans backar förslår inte, säger Marte Erland och skrattar.
Snart är de intensiva åren i Lund förbi och nu väntar en ”ny by och nya möjligheter”.
– Jag är absolut öppen för att fortsätta hjälpa människor i Köpenhamn, men planen är att försöka fokusera lite mer på studierna.
Efter studierna hoppas Marte Erland att hon till en början kan få ett jobb som revisor. Men hon utesluter inte möjligheten att jobba med välgörenhet även i framtiden.
– Även om jag nu går vidare betyder det inte att jag slutar bry mig, men jag lämnar över just det här till andra.
Marte Erland
- Ålder: 24.
- Uppvuxen i: Bergen, Norge.
- Pluggar: Kandidat i ekonomi.
- Detta visste du inte om Marte: Batman är hennes favoritsuperhjälte. Eftersom han är rättvis (och snygg).
