Studentområdenas stora parkeringar späder på bostadsbristen och föder bilismen. Det tycker Angelica Kauntz, utbildningspolitisk krönikör.
Det närmar sig kursstart och det debatteras om bristen på bostäder runt om i landet. Folkpartiet fortsätter hylla marknadskrafternas ständiga lösning till allt. Studentkårerna skriker efter fler bostäder. När ska vi börja prata om bilen som boven till bostadsbristen?
Du som dagligen passerar studentområdet Delphis stora parkeringsplats, vet att den knappast är fylld. Samma sak vid Delphinens lika stora parkeringsyta som finns bakom gymmet. Tomheten blir likaså påtaglig om du besöker Spartas baksida.
Varje kommun har en parkeringsnorm och normen skiljer sig mellan olika typer av bostäder. Normen kan kortfattat beskrivas som att det ska finnas ett visst antal parkeringsplatser för varje nybyggd bostad. Parkeringsnormen är tämligen hög runt om i landet, men oftast aningen mindre för studentbostäder.
Dagens parkeringsnorm tvingar fram onödigt höga kostnader för att bygga nya studentboenden. Framför allt matchar inte normen studenternas bilinnehav som gör att intäkterna från parkeringsplatserna inte täcker kostnaden – vilket i stället läggs på hyran.
Parkeringsplatser höjer hyrorna, samtidigt som de tar upp onödigt mycket yta där fler bostäder skulle kunna få plats. Vi betalar alla för bilismens ”bidrag” till bristen på bostäder. Tillbaka får vi mer buller, mindre bostäder och mer föroreningar.
I stället för att bygga minimalt bör det byggas mer bilfritt. Vi borde satsa på fler bilfria boenden och revidera parkeringsnormen för alla variationer av bostäder. Men likaså se över de nuvarande parkeringsytornas användande för att kunna bygga mer i hela Lunds kommun. Ett exempel är att kommunfullmäktige för ett år sedan beslutade att bygga bort delar av studentområdet Vildandens parkering.
Vi bygger bort bostadsbristen samtidigt som vi bygger bort bilnormen.
Det handlar inte bara om studentområden utan om en hållbar och långsiktig stadsplanering i stort. Det är dags att utnyttja alla dessa onödiga hårdytor som skapas med framtvingade parkeringsplatser.
Även om jag utnyttjar den tomma parkeringen bredvid min lägenhet som min alldeles egna betongoas, för brassestol och läsning, hoppas jag den snart försvinner till förmån för fler bostäder. Europas tredje största cykelstad kan bättre.
