Det florerar väldigt många olika åsikter kring huruvida det ökande flyktingmottagandet är en välsignelse eller en förbannelse. På Debatt i Lund diskuterades vilka möjligheter Europa har att tackla situationen.
Flyktingmottagandet i Europa har den senaste tiden nått dramatiska nivåer. På bara en vecka tog Sverige, innan regeringen fattade det kontroversiella beslutet att införa gränsövervakning, emot 10 000 flyktingar.
Under loppet av ett år kommer flyktingtillströmningen motsvara drygt 500 000 människor – ett helt Göteborg.
Till en följd av detta har det spekulerats vad det kommer att innebära för mottagarländerna.
Alarmistiska röster höjts
I Sverige har exempelvis alarmistiska röster höjts för att varna om förestående systemkollapser, medan andra i sin tur har påtalat nyttoaspekten av att länder i norra Europa.
Under den senaste upplagan av Debatt i Lund var det just frågan om vilka effekter flyktingkrisen (eller ”massinvandringen” som arrangörerna först kallade den, innan Expo riktade kritik mot universitetet för ordvalet) kommer att ha på Europa som stod i centrum.
Rosenberg modererade
Överlag var tongångarna som ljöd från panelen (under det att frågor såsom huruvida välfärdsstaten har kapacitet att överleva situationen) av det lite mindre optimistiska slaget.
Författaren Kaspar Colling Nielsen pratade bland annat länge och väl om att det största hindret mot flyktingmottandet i Europa inte är ekonomiskt utan politisk. Han menar att framgången för de yttersta högerpartierna har påverkat även de traditionella partierna.
– De danska socialdemokraterna låter i dag precis som Dansk Folkeparti gjorde för fem år sedan, sade Kaspar Colling Nielsen.
Journalisten Richard Swartz hävdade vidare att det inte spelar någon roll om enskilda länder i Europa stänger sina gränser för flyktingarna, eller om krigen i Mellanöstern tar slut – de kommer inte att sluta komma för det. Däremot tror han inte att EU, som han uttrycker det, går några ”lysande utsikter” till mötes.
Europa kommer att följa Tyskland
Under Paris-attackernas efterspel kommer Frankrike kräva av Tyskland att även de ska stänga sina gränser. Kommer detta inträffa, vilket Richard Swartz är övertygad om, kommer resten av Europa följa landets exempel.
– Den fria rörligheten för människor kommer att skrotas i Europa, vilket skulle vara en katastrof, det skulle innebära en åternationalisering av Europa som vi har försökt undvika sedan 1945, men nu är vi på väg dit igen, säger Richard Swartz.
Överlag var Debatt i Lund en herrarnas kväll, och de två kvinnorna i panelen, författaren och journalisten Suzanne Brøgger och migrationsforskaren Brigitte Suter, kom inte till tals i lika hög utsträckning som de övriga.
Uppmuntrande ord
Men Brigitte Suter försökte uppmuntra publiken att se ljust på situationen. Även om bland annat det svenska integrationssystemet måste omdanas, så måste vi undvika att tala om flyktingsituationen som ett problem, om vi inte vill förstärka de högerextrema grupperingarna.
Dessutom bör vi undvika att se på flyktingarna som antingen ”belastningar” eller ”offer”.
– Vi ska vara glad att dessa starka män och kvinnor kommer hit. Om de har agentskapet att ta sig från Syrien till Europa, så finns det ju inget de inte kan göra, säger Brigitte Suter.
Dessutom påpekade Gregor Noll, professor i juridik, att han tycker att det är intressant att vi talar om att de europeiska staterna skulle kunna stänga sina gränser för flyktingar och fortfarande vara demokratier.
Han betonade att även om det finns en gräns för hur många flyktingar våra stater kan ta emot, så känns det ofta som om bland annat syrierna tror mer på Europa-idén än vad vi själva gör.
– Egentligen borde vi kanske se att syrierna är de verkliga européerna, säger Gregor Noll.
