Den 18 april gick ansökningstiden till universitet och högskolor ut. En tidpunkt som en gång var avgörande för oss som nu läser på universitetet. Men hur tänker de blivande studenterna i dag?
I matsalen på Pauli gymnasium sitter Denise Hellström, Felicia Hamzi, Stephanie Larsen och Kim Nelinder. De går tredje året på samhällsprogrammet med juridisk inriktning. Alla är 18 år och om drygt två månader tar de studenten. Ingen av dem har sökt till universitetet i höst.
– Jag har inte högskolekompetens. Jag saknar ett betyg som jag ska läsa in på komvux eller på folkhögskola men sen ska jag söka, säger Felicia Hamzi.
– Jag är för trött på skolan för att orka plugga vidare nu, säger Stephanie Larsen.
De andra instämmer.
– Det verkar så tråkigt. När jag får kataloger från Kalmar och Örebro så river jag bara sönder dem. Det står ’Här kan du bli naturbrukare’, då tänker jag: jaha, men jag vill inte! Inget är riktigt intressant, fortsätter hon.
”Jag måste andas lite”
För att läsa vidare ska man veta exakt vad man vill så att det inte blir tre år i onödan, förklarar de. Att söka nu när man är skoltrött kommer inte på tal.
– Jag tänker kanske inte ens läsa vidare i Sverige eller på universitet över huvudtaget, säger Stephanie Larsen.
– Det vore bara dumt att söka och inte orka fullfölja studierna. Jag tänker söka jobb för att tjäna lite pengar att kunna resa för i stället, säger Denise Hellström.
-Jag måste andas lite, säger Stephanie Larsen.
Först resa – sedan plugga
Trots det tycker de fyra blivande studenterna vid bordet att det är en självklarhet att plugga vidare när man har läst samhällsprogrammet på gymnasiet. En dag kommer de att göra det allihop.
– Jag kan inte sitta i den matkassan jag sitter i nu resten av livet. Jag vill utvecklas, säger Stephanie Larsen och berättar om resplanerna som stundar först.
Kim Nelinder vill också resa iväg. Men sen funderar både hon och Denise Hellström på att läsa vidare på polishögskolan om två år när de har åldern inne för att söka. Nu måste hon och Stephanie Larsen iväg på lektion. Motiverad eller ej, loppet är inte riktigt över än.
Vill ha en säker framtid
På skolan har man ett samarbete med Fakultetsambassadörerna, FA, och Lunds universitet. FA:s mål är att alla samhällsgrupper ska bli representerade vid universitetet. Den här klassen har haft mentorer från juridiska fakulteten sedan de började. De har skapat intresse men också tveksamhet till studierna berättar eleverna.
– Första året hade vi mycket kontakt och gjorde praktiska övningar med FA. Då kämpade man fortfarande för att få ihop poängen som krävdes för att söka vidare till jurist, säger Felicia Hamzi.
I dag är ingen av dem längre inne på juridikspåret trots att de läst samhällsvetenskapligt program med juridisk inriktning.
– Nej, juridik är inget som lockar, säger Denise Hellström.
– Jag vill inte läsa juristprogrammet, men kanske någon enstaka kurs. Det är alltid bra att ha. Absolut inte affärsjuridik, säger Felicia Hamzi.
I morgon stundar provet i just det ämnet.
– För mig blir det nog statsvetenskap för att jag är samhällsintresserad. Jag vet ungefär vad det innebär. Jag har också varit intresserad av Freds- och konfliktvetenskap. Men efter examen verkar det som om man måste volontärarbeta eller slå sig in i en organisation för att få jobb. Jag vill ha en säker framtid, därför läser jag inte det. Volontärarbeta kan jag göra utan en fyraårig utbildning, avslutar hon.
– Nej, om man får jobb eller inte verkar bero väldigt mycket på tur. Det är inte självskrivet att man får jobb bara för att man har utbildningen, säger Denise Hellström.
Tomt i klassrumet
Dagen innan har FA varit på besök. I klassrummets stora fönster hänger gul- och vitrandiga gardiner. På tavlan pågår nedräkning till studenten. 58 dagar kvar. På tavelsudden sitter ett hjärta från alla hjärtans dag. Väggarna är täckta av filmaffischer.
Klockan nio när lektionen ska börja är fem personer på plats, rummet blir halvfullt. Det verkar vara många som inte orkar gå i skolan den sista tiden. Fakultetsambassadörerna Yasra Delpisheh och Lina Eriksson håller en lektion i EG-rätt.
Ambassadörer inspirerar
Yasra Delpisheh, ordförande i FA, berättar att många inte vet vad det innebär att läsa vidare efter gymnasiet. Mentorerna ska inspirera men inte förespråka att läsa vidare på universitetet.
– Vi vill visa vilka val de har och få dem att tänka bredare. Och att det faktiskt kan vara skoj att plugga vidare. Jag minns att skolan var så tråkig när jag var yngre, säger han.
Efter lektionen är det flera som kommer fram och pratar med mentorerna. Lina Eriksson berättar att de ofta får frågor om arbetsmarknaden och om det är svårare att få jobb om man har invandrarbakgrund. Många frågar om ”hetsen” på Juridicum.
– Vi har tagit klasser till nationer för att äta lunch. Då träffar de studenter och märker att de är ”vanliga människor”, berättar hon.
Vänner och familj påverkar
Framför en dator i datasalen sitter Javid Sahebzai 19 år och Adnan Behlilovic, 18 år.
Javid Sahebzai ska ta ett sabbatsår. Han är trött på skolan och orkar inte fortsätta plugga. Han tänker jobba och tenta upp betyg istället. Adnan Behlilovic däremot sitter precis och försöker skicka in sin ansökan på nätet.
– Jag vill plugga vidare till varje pris. Jag tänker försöka söka till juristlinjen fast jag vet att mina betyg inte räcker. Så det blir nog rättsociologi för där har de platsgaranti, säger han.
Det var när Adnan Behlilovic började gymnasiet som han kom på att han ville studera juridik. Han och hans familj kommer från Bosnien.
– Jag är den första som pluggar vidare. Det är en enorm sak för oss.
Javid Sahebzai tänker bli civilekonom i framtiden.
– Jag måste för mina föräldrar, säger han.
– Nej, jag vill det också. Jag har många kompisar som läser till det och det verkar roligt. Jag tror att det hade passat mig och snittet för att komma in är inte så högt.
En akademisk examen underlättar jobbsökandet säger de båda. Det innebär status.
– Gymnasieexamen är en sak, men att ta examen från högskolan, det är stort. Jag kommer att vara lyrisk när jag gör det. Det är verkligen något jag kämpat för.
Foto: Jonas Jacobson
