”De flesta arter har dött ut eller kommer att dö ut. Även människan.” Georg Andersson lägger lite sordin på stämningen bland de kaffesörplande naturälskarna. Sen gaskar gruppen upp sig och kommer fram till att man lika gärna kan vara ute och njuta av naturen så mycket som möjligt.
Vi har kommit ungefär halvvägs på turen mellan Måryd och Skrylle, som påbörjats efter 45 minuters färd med Naturbussen. Mina farhågor om en mycket fysiskt påfrestande vandring visar sig vara obefogade. Terrängen är visserligen kuperad men tempot är inte särskilt högt och det ges många tillfällen att stanna och hämta andan. Det är under en av dessa kaffepauser som Georg Andersson från Naturskyddsföreningen pratar om biologisk mångfald, eller bristen därav. Men mänsklighetens undergång känns avlägsen när gräsdoften blandas med kaffeångor och skogsgröna plastkåsor plockas fram och fylls upp.
Gruppen på omkring tio personer består mestadels av kvinnor i övre medelåldern som alla inlevelsefullt beskriver sitt gedigna naturintresse och sin långa historia av vandringar i skog och mark. Fjällrävenryggsäckar och vandrarkängor gör att jag känner mig en aning utanför, särskilt när fotografen Sebastian meddelar att han minsann har ett förflutet som fågelskådare.
Där vi släppts av mitt ute på den skånska slätten är tystnaden överväldigande. Vitsipporna har stångat sig igenom mattan av fjolårslöv på skogsgolvet och breder ut sig under björkarna. Grusvägarna leder oss mellan ståtliga flerstammade bokar till en liten spegelblank damm. ”Trolskt”, säger kommunekolog Cecilia Backe och berättar sen om Lunds kommuns sop-och toaletthantering i naturskyddsområdena. Hon upplyser att ett 30-tal toaletter finns utplacerade runtom i den nationalpark och de elva naturreservaten som hör till kommunen. Naturvård i praktiken.
Georg Andersson tycker att biologisk mångfald är viktigt
Reservaten har tillkommit för att bevara djur och natur från mänskligt intrång i form av vägar och husbyggen. Enligt Georg Andersson är den främsta motivet att bibehålla den biologiska mångfalden att vi inte vet hur lång tid det tar innan ekosystemen kraschar om arter fortsätter att utrotas. Men de argument som biter på politiker är i första hand ekonomiska. I dessa sammanhang kan ekotjänsterna, de tjänster som naturen bistår med helt gratis genom exempelvis pollinering av äppelträd, med fördel tas upp. En elva år gammal undersökning publicerad i tidskriften Nature, som trots sin ålder kan ge en fingervisning, visar att ekotjänsterna sparar världen 33 biljoner amerikanska dollar per år. Nästan två gånger planetens bruttonationalprodukt.
Området häromkring är enligt Cecilia Backe torrt och artfattigt. Jag siktar under naturvandringen några nyrakade får, en liten röd groda och en stavgångare. Fullt tillräckligt för att tillsammans med vitsippsbackar, porlande bäckar och knotiga bokar tillfredsställa mitt behov av naturupplevelser för ett tag framöver.
Foto: Sebastian Bencsik
