Dålig kontroll av arbetsmiljön

Dokumenteringen av olyckor bland studenter fungerar inte.

Nu måste universitetet förändra sina rutiner.

– Det har hänt mycket som hade kunnat sluta allvarligt, säger Åsa Gustafson vid byggnadsenheten.

Arbetsmiljölagen gör med få undantag ingen skillnad på den som studerar och den som arbetar.

Studenter har samma rättigheter till en säker arbetsmiljö som universitetetets personal.

Trots det finns brister i hur universitetet hanterar rapporteringen av olycksfall och tillbud bland studenterna. När byggnadsenheten varje år ska sammanställa statistik över arbetsskador och olyckor saknas uppgifter om händelser som rör studenter.

Otydliga rutiner

Enligt Åsa Gustafson, yrkeshygieniker vid byggnadsenheten, beror det på att de arbetsmiljöansvariga vid respektive institution ofta inte känner till sina skyldigheter.

– Rutinerna är inte tillräckligt tydliga, säger Åsa Gustafson.

Enligt de rutiner som Åsa Gustafson talar om ska en student som råkar ut för en olycka anmäla detta på en särskild försäkringsblankett. Blanketten ska sedan lämnas till den som är arbetsmiljöansvarig, vilket ofta är prefekten för den institution som studenten är inskriven vid.

Bättre koll på anställda

Denne ska sedan lämna vidare till studerandenheten.

Men i stället för att skicka blanketten vidare till studerandeenheten väljer en del prefekter att göra det som egentligen är studerandeenhetens uppgift och skickar blanketten direkt till statliga Kammarkollegiet – den myndighet som försäkrar landets högskolestudenter.

Detta gör att det saknas uppgifter hos studerandeenheten när de rapporterar vidare till byggnadsenheten, där åtgärdsförslag och handlingsplaner för arbetsmiljön tas fram. Att handlingar inte hamnar på rätt ställe innebär också att de kommittéer som arbetar med arbetsmiljöfrågor lokalt på de olika institutionerna inte får kännedom om vissa olyckor.

Åsa Gustafson berättar att problemet är större när det rör sig om olyckor och tillbud bland studenter än när något händer en anställd.

– Anställda jobbar närmre sina skyddsombud och rutinerna är mer inarbetade, säger hon.

Så universitetet har sämre kontroll över studenternas arbetsmiljö än de anställdas?

– Ja, lite grand.

Beror på okunskap

Förutom brister i rutinerna finns det också ett stort mörkertal. Olyckor som aldrig anmäls. Tillbud som ingen utanför undervisningslokalen får kännedom om.

Enligt Kammarkollegiets statistik har det på Lunds universitet skett 64 olycksfall bland studenter mellan 2001 och 2007. Siffran omfattar även cykelolyckor och Åsa Gustafson avfärdar den som orimligt låg.

– Både bland anställda och studenter finns det ett mörkertal. Men det är större bland studenterna. Jag tror det beror på okunskap.

Kunde slutat värre

Det har till exempel hänt att det börjat brinna under laborationer på Kemicentrum.

Men man har valt att inte rapportera det med motiveringen att ingen kom till skada och man snabbt kunde släcka branden, säger Åsa Gustafson.

Är Lunds universitet en farlig arbetsplats?

– Det finns ju lite brister i rutinerna och ibland lägger man över för stora uppgifter på doktorander och tillåter dem att göra för mycket. Under mina 20 år här har det visserligen inte skett särskilt många allvariga olyckor. Men det har hänt mycket som hade kunnat sluta allvarligt.

Nytt system på gång

För att göra det enklare och säkrare för studenterna har byggnadsenheten utvecklat ett förslag om ett centralt system dit alla anmälningar lämnas, oavsett om det rör studenter eller anställda, olycksfall eller mindre tillbud.

Den snåriga byråkratin ska sedan byggnadsenheten sköta. Åsa Gustafson, som tror att förslaget kan bli verklighet till hösten, hoppas att det också ska leda till att fler väljer att rapportera när något händer.

– Det är viktigt, dels för att för att man ska kunna få ersättning vid skada, dels för att vi ska kunna arbeta förebyggande, säger hon.