Regeringen har beslutat att ge Centrala studiestödsnämnden (CSN) i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att driva in studieskulder från utlandsbosatta låntagare.
Sverige har idag ett av världens generösaste system för studielån. Men för att systemet ska kunna fortsätta finnas även i framtiden bygger det enligt regeringen på att dagens skulder återbetalas i större utsträckning.
Stor skillnad mellan låntagare
Låntagare bosatta utomlands återbetalar sina studieskulder i betydligt mindre omfattning än de bosatta i Sverige. Av det totala belopp som under 2015 debiterades låntagare bosatta utomlands inbetalades 70,3 procent under betalningsåret. Motsvarande andel för låntagare bosatta i Sverige var 93,6 procent.
– Det är oacceptabelt att personer utnyttjar vårt generösa studiestödssystem genom att inte ta sitt ansvar och betala tillbaka sina skulder. För att möjliggöra ett välutbyggt studiestödssystem är det viktigt att vända utvecklingen så att återbetalningsgraden ökar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Återbetalningen måste öka
Under 2015 uppgick antalet utlandsbosatta låntagare till cirka 65 400 personer, cirka fyra procent av låntagarna. Den totala skulden för studielån är 208 miljarder kronor, varav skulden för låntagare bosatta utomlands uppgick till 14,6 miljarder kronor.
Regeringen anser att återbetalning av skulder måste öka och ger därför idag CSN i uppdrag att dels genomföra en kartläggning av skulderna och en analys av orsaken bakom de obetalda skulderna. Men också att komma med förslag på konkreta åtgärder för att återbetalningarna ska öka.
