Pjäsen Den fule handlar om konflikten mellan identitet, utseende och personligt varumärke.
Den speglar med självlysande styrka det rådande tillståndet av identitetskris som genererar skönhetsindustri och utseendeelitism.
– Du är ofattbart ful. Det trodde jag att du visste.
Huvudpersonen Lettes värld rasar när hans hustru en dag talar om för honom att hans utseende är frånstötande och att hon endast älskar honom för hans fantastiska inre egenskaper. När chefen inte låter honom presentera sin egna uppfunna elkontakt på den stora kongressen utan låter den snyggare assistenten göra det, bestämmer sig Lette för att genomgå en skönhetsoperation. Han har ingenting att förlora, säger läkaren, och ber honom skriva under på att han avstår sitt ansikte.
Ingreppet lyckas. Lette blir så häpnadsväckande vacker att kvinnor köper mängder med elkontakter. Hans utseende säljer, något som kirurgen inser och börjar sälja likadana ansikten till alla som har råd.
Snart vandrar Lette omkring bland massproducerade kopior av sig själv. Han får hybris och förlorar långsamt sig själv i monstret som plastikkirurgen skapat.
Det är en uttrycksfull och komiskt laddad fars som Teaterhögskolans avgångselever framför. Stroboskopliknande ljuseffekter, bombastiska musikinslag med tysk opera och ett skräckromantiskt operationsbord skapar en mardrömslik känsla. En känsla som passar väl ihop med huvudtemat för pjäsen – hur vår våldsamma jakt efter utseendemässig perfektion för oss mot identitetskris och undergång. Vi ersätter successivt våra identiteter med våra utseenden. När perfektionism kan massproduceras på kirurgisk väg skapas en elitistisk mentalitet och utrymmet för originalitet minskar.
Lette inser att hans inre egenskaper devalveras när det gäller att vara representativ i säljandet av produkter. För att skapa ett säljande personligt varumärke måste han göra våld på sin integritet och identitet.
Samma sak skedde i Sverige 2007, då Markus Persson från Helsingborg fick sparken på grund av att han färgade halva håret rött. Han uppmanades att komma tillbaka först när håret åter var enfärgat och inte ”stod åt alla håll”. Den radikala åtgärden motiverade chefen med att Persson i sitt jobb som montör kom i kontakt med många kunder och var ett av företagets ansikten utåt. I det fallet värderades en individs utseende högre än hans yrkesmässiga kapacitet. Enligt en undersökning från Karlstads universitet ställer nästan sex av tio arbetsgivare i privat sektor krav på sin personals utseende.
Att bry sig om sitt utseende handlar i dag om att skapa och visa upp en identitet med hjälp av kläder, varumärken och kroppar, skriver Lena Ollmark i SvD den 27 augusti 2007. Att skapa ett perfekt utseende blir bara ett av delmomenten i vårt kontinuerliga arbete med att skapa personliga varumärken.
Det är något som också märks på Lunds universitet. På Ekonomicentrum går studenterna vanligtvis klädda i luvtröjor och gympaskor, men under arbetsmarknadsdagarna byts de lediga kläderna mot finskor, minutiöst utförd makeup, vita skjortor och dyra kavajer. Så fort det handlar om att sälja något, inser studenterna det viktiga i att ha ett attraktivt personligt varumärke. Men varumärket riskerar i förlängningen att bli viktigare än våra personligheter.
Varumärkesbyggandet har delvis sin orsak i människors osäkra sökande efter identitet och hemmahörighet. När Lettes utseende klassificeras som värdelöst rubbas hela hans jaguppfattning. I vårt samhälle är utseendet mer än en spegel av vår identitet; det är vår identitet.
Att som pjäsens Lette operera sin kropp utan att ha ett mediciniskt skäl skulle ha varit otänkbart för femtio år sedan. I dag är det nästan lika socialt accepterat som att använda kosmetika. Mer än var fjärde ung kvinna är beredd att skönhetsoperera sig, sade en Sifo-undersökning från SvD 24 april 2004. Människor prioriterar skönhet framför hälsa och utseende framför personligheten.
Samtidigt visar forskning att vackra människor är mer framgångsrika. En forskargrupp på University of California påvisade just detta i en undersökning.
De delade in folk i tre utseendegrupper: vackra, alldagliga, samt oattraktiva, och fann att de med fördelaktigt utseende tjänade 12 procent mer än de oattraktiva. De alldagliga tjänade 7 procent mindre än de vackra. Huvudorsaken tycktes varar att de betraktades som mer samarbetsvilliga och mer hjälpsamma: 39 procent av de vackra jämfört med 16 procent av de alldagliga och 6 procent av de oattraktiva, antogs vara samarbetsvilliga och hjälpsamma.
Utseenden är i dag högt värderad valuta inte endast i sociala situationer utan även i yrkeslivet och i vägen till självförverkligande.
Pressbild: Henrik Dahl
