Vattnig soppa eller härlig mat som minner om Frankrike? Det blir ett blandat utlåtande när Lundagårds matrecensent besöker Östgöta nations lunch- samt pubservering.
Dagens rätt klyftpotatis med örtagårdsbiffar och dragonsås, lyser frestande på lunchmenyn på nationens hemsida. Fler än jag har blivit lockade. När vi tagit oss in i den mörka lokalen i källarplan ringlar sig en stimmig kö förbi dj-båset och längst bort till rummets slut.
Första lärdomen är att man bör komma i god tid till nationsluncher. Eftersom vi missade det hamnar vi långt bak i kön med en varning om att maten kanske inte kommer räcka. Väl framme finns som tur är en vanlig portion kvar så att jag kan stilla min köttabstinens efter veckor av pasta&sås-diet.
Köket lyckas även skrapa ihop två vegetariska tallrikar till mitt lunchsällskap. Men salladen och kakan till kaffet räcker inte till oss.
Jobbarna är uppenbart stressade av den stora tillströmningen men gör sitt bästa för att vara trevliga och lösa situationen. Örtagårdsbiffarna doftar härligt och en underbart gräddig sås gör att jag nästan förlåter att portionen är något snålt tilltagen. Klyftpotatisen har en fin gyllene yta och är välkryddade med provencalska örter.
På ÖG:s Punscheri eller Punkan som det kallas på ÖG:s kan man på torsdagskvällar ta del av det tradtionella konceptet ärtsoppa, pannkakor och punsch. Visserligen är ingen lunch men den är så typisk för nationen att den måste inkluderas i testet. Prisklassen är densamma som lunchen.
Ärtsoppan skvimpar upp kring kanterna på den vita plasttallriken och ser inte överdrivet inbjudande ut. Någon annan vid mitt bord kommenterar att soppan är vattnigare än vanligt, jag är beredd att hålla med. Den fyller ändå sitt syfte och min mage. Det lövtunna hembakta knäckebrödet lyfter hela måltiden. Det är krispigt, segt och poröst på en gång. Jag hoppar över de sladdriga skolmatsalspannkakorna och njuter istället av den stimmiga stämningen. Här hälsar folk åt höger och vänster, stolar flyttas runt mellan borden och ljudnivån stiger i takt med ölutskänkningen.
Det är ingen tvekan om att det är en nation med bra stämning. Maten är däremot lite ojämn. Såser och kryddningar som först förflyttar mig till Frankrike för att sedan bli tillbakakastad till högstadiets skolmatsal. Men det är väl värt en chansning.
Hur smakade maten på de andra nationerna som Lundagard.se har besökt? Klicka här för att ta reda på det.
Bild: Catrin Jacobson
