Traditioner vid universitet går ofta hand i hand med större samhällstrender. Hur vet vi om vi ska betrakta nuvarande traditioner som charmiga eller dammiga?
När Lunds universitet bildades 1666-68 var det under namnet Regia Academia Carolina, vilket är latin för ett universitet med syfte att lära ut kristna värden och försvenska utbildningen i det Skåne som nyss tillhört Danmark. Lunds universitet, som det tråkigt nog kallas nuförtiden, är idag ett modernt lärosäte som präglas av både forskning i framkant och månghundraåriga traditioner. Vissa traditioner har av olika anledningar glömts bort eller tagits bort; till exempel så är talaren – en fotlång klädnad med hög Harry Potter faktor – i stort sett utdöd. För kvarvarande traditioner rekommenderas nya studenter att acceptera dessa och snarast integrera sig i Cultura Lunda.
Jag pratar naturligtvis om den akademiska kvarten. Som de flesta säkert känner till har den här traditionen sitt ursprung i en tid då studenter inte hade en egen klocka, men å andra sidan hade råd att bo tillräckligt nära Domkyrkan för att kunna höra klockan klämta timmarna. Då hade studenterna en dryg kvart på sig att ta sig från sitt hem till föreläsningen.
Den akademiska kvarten är inte unik för varken Sverige eller universitet, men mycket tyder på att lärosäten har en tendens att klamra sig fast vid traditioner mer ihärdigt än andra organisationer och grupper i samhället. För att ge ett exempel, så har Merton College i Oxford traditionen att, när Storbritannien växlar till vintertid, promenera baklänges runt universitetsgården och dricka punsch klockan två på morgonen. Detta, enligt insatta vid universitetet, för att ge sitt lilla bidrag till att klockorna utan hinder kan vridas tillbaka en timme.
Man kan ju fråga sig var universitetens tjusning i det bisarra och det gammalmodiga ligger, men det uppenbara svaret är nog helt enkelt för att det är en trevlig historisk anknytning och skapar samhörighet. En mer intressant fråga är: Hur utvärderar man när traditioner slutar vara charmiga och helt enkelt är den sociala motsvarigheten till att vägra internetbetalning och insistera med checkar? När blir en tradition förlegad snarare än excentrisk?
Exempel från det förflutna visar att när traditioner vid universitet blir ifrågasatta både internt och externt kan förändring uppnås. Modernisering sker ofta i samband med större samhällstrender, såsom den högt debatterade frågan om kvinnor skulle få avlägga akademisk examen (1873), och den än mer debatterade frågan om att det var dags för Helsingborgare att utbildas (2000).
Än så länge rycker de flesta på axlarna när man frågar vad de tycker om den akademiska kvarten, men kanske, kanske, kommer Lundastudenter en dag samlas under en flagga som i skarpa grundfärger visar en minutvisare som skandalöst pekar rakt upp.
