Det menar Anders Lundqvist Persson och Nicolás Salas på Teknologkåren.
Replik: Studierna får ta stryk för nollningen
Nollningen har lämnat oss, och med det kommer hösten och intensiva studieveckor fram till oktobers tentamensperiod på LTH. Är det nu så att studenter som varit engagerade i nollningen kommer prestera sämre eftersom de inte haft tid att studera? På LTH är det inte så. När första läsperioden är avslutad och alla tentamina är rättad visar det sig att en större andel studenter, strax över 15 % fler studenter, klarar av den introducerande matematiken i första läsperioden som innehåller nollning, än vad det är studenter som klarar matematiken i andra läsperioden – där antalet tidskrävande aktiviteter utanför skolan kan antas vara lägre.
Även för våra äldre studenter som är med som phaddrar så går matematikstudierna marginellt bättre under perioden då det är nollning och majoriteten av phaddrarna läser uppföljningskursen i matematik. De studenter som läser samma matematikkurs i andra läsperioder har ett snitt på 3 procentenheter lägre genomströmning. Varför är det då så?
Vi på Teknologkåren har ett starkt samarbete med studievägledningen på LTH och många evenemang går ut på att uppmuntra till studier och samla ihop studenter till studiekvällar. När nollningen sedan är över sker detta inte på lika hög nivå, och det är inte lika lätt att locka dit studenterna som verkligen behöver det – men under nollningen så är alla deras vänner på studiekvällarna, och då är det svårt att inte följa med.
Nollningen som hålls av Teknologkåren har genom året gått mot en allt mer studiefokuserad introduktion där vikt läggs i att finna studiekamrater och lära sig hur man studerar på en högskola.
Vi kan inte påstå att vår nollning är felfri i alla aspekter – men som vi nämner i originalartikeln så jobbar vi alltid aktivt för att förbättra nollningen och därmed skapa en gemenskap för alla våra studenter.
/ Anders Lundqvist Persson, utbildningsansvarig för interna frågor och Nicolás Salas, Nollegeneral.
