Slutpladdrat. Hur går det i valet då?
Väljaropinionsgurun Nate Silver har på sin hemsida fivethirtyeight.com Hillary Clinton som vinnare med 81,2 procents sannolikhet och Demokraten skulle få 326 elektorer mot Trumps 211. Siffrorna har dock förbättrats för Trump senaste tiden. New York Times har sin modell vid namn The Upshots och den ger i skrivande stund Clinton 91 procents sannolikhet att vinna. Predictwise, som samlar spelbolagens odds och genererar ett snitt, ger Clinton 90 procent.
Med dessa siffror i åtanke, sticker bloggen ut hakan och titulerar Clinton som tydlig favorit. Men, det behöver inte alls bli så överlägsna siffror som siffrorna antyder. Den som har koll på europeisk politik vet att när det handlar om stöd för populistiska kandidater, har det funnits tecken på en diskrepans mellan opinion och de facto valresultat. Trump verkar dessutom ha aktiverat människor som tidigare inte regelbundet deltagit i den politiska processen. Frågan är bara hur stor denna grupp är och om den verkligen kan göra skillnad.
Många amerikaner väljer att rösta tidigt istället för att göra det på den egentliga valdagen. Den tidiga röstningen har redan börjat och visar på positiva siffror (jämfört med statistik från tidigare val) för Clinton i Arizona, Colorado och North Carolina. Trump å sin sida kan glädjas åt positiva signaler i Georgia, Iowa och Ohio.
Alltså, eventuellt fördel Clinton i två delstater Republikanerna vann 2012 och möjligen fördel Trump i två delstater Demokraterna vann senast. Trump har närmat sig Men inga tidiga tecken på att något extraordinärt är på våg att ske till gagn för Donald Trump vilket trots allt krävas för att republikanen ska vinna.
En faktor som skulle kunna ha stor betydelse är FBI:s beslut att ta upp fallet med Clintons email igen. Detta blev klart under detta inläggs produktion och det återstår att se vad det gör med stödet for Clinton. Det är inte positivt i alla fall och det kan ha en stor effekt pa oberoende väljares röstande.
Valen till Representantshuset och Senaten får kanske inte så stort medialt utrymme i Sverige men på The Hill är man snarare mer intresserad av de valen. Delvis på grund av missnöje med presidentkandidaterna, större hos Republikanerna, men också för att det har enorm betydelse. Kongressmännen och kvinnorna i Huset väljs om på tvåårig basis men gällande Senaten är det var sjätte år med ett rullande schema.
I år 34 platser i Senaten uppe för omval, 10 Demokratiska och 24 Republikanska. I nuläget kontrollerar Republikanerna båda kamrarna, 247-188 i Huset och 54-46 (varav två oberoende men som röstar med Demokraterna) i Senaten. De smarta pengarna är just nu på att Republikanerna förlorar 10-20 platser i huset men behåller sin majoritet. Gällande Senaten är Demokraterna favoriter till att ta över med en liten majoritet.
Varför det är så finns det säkerligen flera möjliga skäl till men ett stavas Donald Trump. Fastighetsmogulens kampanj har inneburit stora problem för ledande republikaner i det att man tvingats ta ställning till hans uttalanden och vidare skapat stora klyftor inom partiet samt mellan partiet och väljarna. Även om det finns tydlig kritik mot Trump från konservativa väljare är alltjämt en majoritet positiva till hans kandidatur.
Paul Ryan, talman i Representantshuset och den ledande republikanen i kongressen, har inte haft ett särskilt avundsvärt jobb att hela tiden förhålla sig till Trump och samtidigt försöka hålla ihop sitt parti. Kelly Ayotte från New Hampshire, vars plats i Senaten hungrigt utmanas av Demokraterna, har varit nästan absurt velande i sin hållning till Trump. Denna splittring inom det republikanska partiet försöker Demokraterna utnyttja på maximalt sätt och man verkar än så länge göra det med framgång.
Bloggen utlovar ett tipp dagen innan valet men framför allt lättsammare inlägg framöver.
