Hans nycklar leder till oförglömliga fester och storslagna utsikter. Arbetet som edil i AF-borgen är lika speciellt som det är mytomspunnet.
Gustav Lidéns nyckelknippa rasslar till i slutet av den smala trappan. Han låser upp och öppnar dörren varpå stadens tinnar och torn uppenbarar sig för våra fötter. Det är inte första gången som han släpper ut någon på AF-borgens tak.
– En svensexa ville fira ner brudgummen för borgen med klätterutrustning. Det fick de göra, säger Gustav Lidén.
En stor del av arbetet som edil handlar om att uppfylla önskningar. Förutom att emellanåt släppa ut folk på taket, arrangerar Gustav Lidén även fester och konferenser i AF-borgens grandiosa salar. Mat och dryck ska beställas, musikutrustning hyras och ännu fler dörrar låsas upp.
– De flesta är otroligt peppade och vill att det ska bli tidernas största fest. Då är det väldigt kul att kunna hjälpa till.
Men alla önskemål är inte lika lätta att realisera. Många av festerna är av och för studenter, vilket kräver enkla ekonomiska lösningar. I ett sådant läge kan vissa idéer framstå som lite väl storslagna för att kunna genomföras, tillägger Gustav Lidén.
Nyligen blev Gustav Lidén omvald för ytterligare ett år på posten som edil.
Under terminstid kan edilen vara med och anordna flera tillställningar i veckan. Sittningar och bröllopsfester är vanligast. Samtidigt ska Gustav Lidén se till att studenterna har tillträde till alla föreningslokaler som finns i AF-borgen.
– Det händer att folk ringer mig sent på kvällen. Oftast är det en student som behöver bli insläppt någonstans. Men det är det som är grejen med mitt jobb, att hålla huset så öppet som möjligt. Då måste man vara anträffbar.
Det går dock att vara obehörig även i AF-borgen. Byggnaden lockar till sig hemlösa såväl som inbrottstjuvar. En konsekvens av att man håller huset så pass öppet, menar Gustav Lidén.
Kravet på tillgänglighet gör att edilen har en egen bostad i AF-borgens torn. Efter mer än ett år på posten börjar den runda tvåvåningslägenheten att kännas som vilken bostad som helst. Att Gustav Lidén är ensam hyresgäst i den stora byggnaden vållar honom inga bekymmer. Men en aspekt är svår att vänja sig vid.
– Det känns lite märkligt på morgonen när jag går utanför dörren till lägenheten och märker att jag är på min arbetsplats.
Myterna kring den 178 år gamla tjänsten är många. Till de roligare hör ”edilepsi”, sjukdomen som ediler kan drabbas av efter att ha vistats för länge i runda rum. En annan och mer betrodd föreställning är att ediler skulle vara bittra. Något som Gustav Lidén tror är en missuppfattning.
– Jag känner mig verkligen inte bitter. Men som edil måste man vara bestämd i vissa lägen. Jag kan inte tillåta vad som helst, huset ska ju stå kvar nästa dag.
Även om det konsumeras en hel del alkohol under festerna i AF-borgen tycker Gustav Lidén att de flesta sköter sig, inte minst studenterna.
– Under året som jag varit här har vi inte behövt ringa polisen en enda gång. Däremot har det hänt att folk trillat och behövt sjukvård.
Edilen bor i AF-borgens torn.
Foto: Jonas Damsgård
