Världen suckar och det är dags att ställa krav på universitetet och att ta jämställdhetsfrågorna på allvar. Det menar Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Julia Klingberg.
Min krönika skulle ha handlat om varför USA:s första kvinnliga president är en viktig förebild för hela världen. I stället kliver en tacksam Donald Trump ut på scen och håller sitt segertal. Amerikanska flaggor viftar ivrigt, medan resten av världen suckar uppgivet.
Med slagkraftiga berättelser ackompanjerade av musikvideor av Beyoncé har feminismens vokabulär fått internationellt genomslag. Jag hade hoppats att en kvinnlig president kunde vara en världsledare och kvinnlig förebild inom alla grenar inom samhället. Kanske skulle hennes valvinst inspirera den svenska jämställdhetsdebatten och bli en förebild för universitet som på riktigt fick dem att satsa på jämställdhetsfrågor.
Inom akademin bidrar den ojämna könsbalansen till att ambitiösa kvinnor inte når toppen inom sina branscher. Lundagård har tidigare rapporterat att drömmen om ett jämställt universitet är långt från verklighet. Av alla professorer vid universitetet är 76 procent män.
Det behöver inte vara numerär balans, men statistik visar tydligt att universitetet som helhet inte fokuserar på jämställdhet. Trots att universitetet redan har en policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald. Trots att universitetet satsat miljontals kronor på jämställdhetsarbete förekommer en ojämn könsfördelning redan på grundutbildningen.
Hur ska Sverige nå verklig jämställdhet inom andra branscher om ojämställdhet förekommer redan i början av karriären? Och hur speglar akademin resten av samhället?
Inom advokatbranschen är knappt två av tio delägare kvinnor, trots att det är fler tjejer än killar som tar examen från juristprogrammet.
Inom näringslivet kämpar kvinnor med att nå börsbolagens ledningsgrupper. För få kvinnor når ledarpositioner och således ekonomisk frihet. I Sverige finns knappt 12 procent kvinnliga aktiva aktieägare.
Inom politiken saknas oftast kvinnans röst när de beslut om påverkar människor allra mest ska fattas. Internationellt är 13 procent av fredsförhandlarna kvinnor och de är i minoritet i alla världens parlament. Margot Wallström är Europas enda kvinnliga utrikesminister.
USA kunde ha fått sin första och enda kvinnliga president genom landets 350-åriga historia. Hillary Clinton skulle blivit den förebild som vi alla så desperat behöver. Inte minst akademin där det oftast saknas kvinnliga förebilder.
Men Trump vann och därmed behöver vi själva samla våra gemensamma krafter för att spräcka glastaken. Det är dags att ställa krav på universitetet och att ta jämställdhetsfrågorna på allvar, för att en gång för alla nå verklig jämställdhet. Utan Trump och hans kvinnoförnedrande omklädningsrumssnack.
