Det är en av de saker som framgår i rapporten ”En kritisk granskning av T3 på juristprogrammet vid Lunds universitet” . På plats för att diskutera rapporten fanns representanter både från Juridiska fakulteten och Juridiska föreningen.
– Vi har gjort den här granskningen eftersom vi upplever att det saknas normkritiska och feministiskt intersektionella delar under utbildningen, säger Micha Hallberg, ordförande för Feministiska juriststudenters (FEMJUR) granskningsutskott.
I rapporten har både litteratur, undervisningsmaterial och den muntliga kommunikation under termin tre (T3) granskats. Dessutom har granskningsutskottet gjort en enkätundersökning om hur studenterna upplever den studiesociala miljön och i svaren framkommer det att flera av studenterna har upplevt, eller är rädda för att utsättas för, härskartekniker som förlöjligande och skuld- eller skambeläggande från lärare.
Under diskussionen som följde efter presentationen av rapporten var det även en student som berättade om hur hon under termin ett försökte fråga en lärare efter föreläsningen om varför det inte gavs andra perspektiv än ”den vita mannens”, och hur hon då bemöttes med ett hånskratt.
En ”mjukare” och en ”hårdare” kurs
Under termin tre ges två kurser och dessa har granskats var för sig men även ställts mot varandra. Den första kursen heter Associations och konkurrensrätt och enligt FEMJURs rapport är samtliga av författarna till kurslitterturen män. Dessutom följer alla exempel i undervisningsmaterialet ett binärt könssystem och studenterna som granskat kursen har även upplevt en avsaknad av diskussion om normer och ekonomiska och social frågor.
– När dessa perspektiv saknas så blir det lätt så att juriststudenter upplever juridiken som väldigt objektiv. Trots att den sällan är det. Det är människor som skapar lagen och det är människan som applicerar lagen, säger Sara Hansson, före detta ordförande för granskningsutskottet.
Den andra kursen heter ”Den sociala dimensionen” och där förekommer enligt rapporten fem kvinnor och nio män på litteraturlistan. Under kursen diskuteras även mer genus, normkritik och likabehandling. Däremot belyser rapporten att det även under denna delkurs mestadels ges exempel enligt ett binärt könssystem där alla människor delas upp i två kön.
– Vi tenderar att dela upp juridiken i den hårda och den mjuka juridiken. Där affärsjuridiken ses som hårdare och mer ”manligt” klassad. När kvinnor dessutom är underrepresenterade i undervisningens exempel tror jag att det blir svårare att som kvinna se sig själv inom affärsjuridiken, säger Sara Hansson.
Rapportsläppet följdes av en intensiv diskussion
Efter en kort presentation av rapporten öppnades det upp för diskussion och representanterna från fakulteten förklarade att de inte helt höll med om den bild som målades upp om bristen på kritiska perspektiv. Samtidigt var de tydliga med att härskartekniker gentemot studenter inte får förekomma och att de olika perspektiven är viktiga.
Men när det kommer till valet av studentlitteratur medger de att det svårt. Om man inte själv är villig att sätta sig ned och skriva en lärobok.
– Det finns bara den litteratur som finns, menade flera av lärarna.
Även Elsa Trolle Önnerfors, pedagogisk studierektor deltog i diskussionen och hon tackade för rapporten och sa att den säkert kommer bli föremål för många diskussioner inom fakulteten. Men enligt henne beror många av problemen på att studenterna är för dåliga på att förmedla sina klagomål.
– Från vår sida är det inte att vi sitter tillbakalutade utan vi måste få veta vad det är ni vill att vi ska jobba med, säger Elsa Trolle Önnerfors, studierektor för juristprogrammet i Lund.
Enligt Juridiska föreningens (JF) ordförande Johan Reimer upplever även de att det är ett problem med ett de inte alltid får in de klagomål som studenterna har.
– När det gäller studiemiljösituationen som lyfts fram i enkätdelen så är det något som vi ser väldigt allvarligt på och vi misstänker att det finns ett mörkertal då vi får in förhållandevis få sådana här ärenden utifrån antalet studenter vid fakulteten, säger Johan Reimer.
Men varför de får in så få ärenden tycker han är svårt att svara på.
– Det är svårt att säga varför det är så, men det man kan göra är att skapa så bra förutsättningar som möjligt och göra det enkelt för de studenter som vill kontakta oss, säger Johan Reimer.
JF tror att rapporten kommer att bli mycket användbar
Angående rapporten i sin helhet är han mycket positiv och tror att den kommer att kunna användas av JF för att främja fler kritiska perspektiv under utbildningen.
– Det är jättebra att de här frågorna lyfts och att de även redovisas så att det inte stannar inom mötesrummen inom JF och FEMJUR, säger Johan Reimer.
– Det framkommer både i samtal och i kursutvärderingar att mer kritiska perspektiv är något studenterna efterfrågar och något som JF arbetar för att få igenom inom utbildningen. Den här rapporten blir ännu ett material som backar det och som vi kan använda oss av när vi diskuterar de här sakerna med fakulteten, säger Johan Reimer.
Avslutningsvis förtydligade granskningsutskottet att syftet med rapporten inte var att kritisera specifikt denna termin utan att lyfta ett mer genomgående problem.
– Problemet är inte ni som är här idag och som har läst rapporten utan de lärare som skrattar åt den, säger Sara Hansson, före detta ordförande för FEMJURs granskningsutskott.
För att underlätta för de som vill skicka in klagomål har JF nyligen infört en möjlighet att skicka in klagomål anonymt via sin sajt: http://www.jf.se/klaga
