Spännande tider väntar i politiken. Det förutspår Adrian Ericson, utbildningspolitisk krönikör på Lundagård.
Den senaste tiden har varit gulddagar för oss politiskt intresserade. I förra veckan hölls kyrkoval med rekorduppslutning. Strax därefter var det dags för budgetpromenad och presentation av regeringens budgetmotion innehållande reformer för 44 miljarder.
Allt detta med ganska exakt ett år kvar till de allmänna valen. Vi börjar ana valrörelsens konturer. En del känns igen, men flera av schackbrädets pjäser ser klart ut att kastas om.
Sverigedemokraterna är ett exempel. Partiet har de senaste åren växt så mycket att fortsatt tillväxt nästan betraktats som en självklarhet. Intressant nog nådde partiet ”bara” drygt nio procent i sin storsatsning på kyrkovalet. Visst, ett starkt resultat, men långt under opinionen och strax under partiets egna mål på 10-12 procent.
Av allianspartierna gick Centern starkast i kyrkovalet. Liberala, borgerliga, reaktionära och kristdemokratiska nomineringsgrupper gjorde vad som skulle kunna kallas ett katastrofval. Det speglar väl kräftgången i opinionen. Jimmie Åkessons uttryckliga önskan om att regera med KD och M, skrämmer därför inte nämnvärt som regeringsunderlag i dagsläget.
På andra sidan blockgränsen lurar ett välkänt betongblock i vassen. Socialdemokraterna beskrevs ”stå still” i kyrkovalet av medierna. Men sanningen är att partiet lockade 80 000 nya väljare, nästan dubbelt så många som SD:s motsvarande ökning.
Efter ett relativt svagt val 2014, ett svagt regeringsunderlag, regeringskris, flyktingkris, transportsstyrelseskandal, ny regeringskris och avgångna ministrar skulle S mycket väl kunnat vara uträknat som framtida regeringsbildare. Men icke! Istället rustar partiet för valrörelse med miljarder i reformer på barnfamiljer, pensionärer, välfärd, polis och försvar. I studentplånboken landar en höjning av studiemedlet till 11 300 kronor.
Det för oss till ett läge där S opinionskrasch under flyktingkrisen blir alltmer avlägsen. L, KD och M:s svaga opinionssiffror är fortsatt ett faktum. För SD finns risk att för första gången få känna av lite motvind, inte minst då 44 miljarder i reformer gör det svårare att anklaga S för att inte ”förändra på riktigt”.
Ett kyrkoval och rejält cashflow i regeringsbudgeten ser ut att ha kastat om pjäserna. Motdrag är att vänta. Vi har en spännande tid framför oss.
