Under gårdagskvällen arrangerade Lunds universitets samhällsvetenskapliga institution tillsammans med Sydsvenskan en paneldebatt om de utmaningar som svenska universitet står inför idag. Under knappt två timmar diskuterade panelen allt från bildningsideal och akademins samhällsansvar till publiceringshets och samhällsvetenskapens uppdrag.
Panelen var eniga om att universitet är en livsviktig del av samhällets demokratiska infrastruktur. Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lund universitet, menade att universitetet som sådant är samhällets sätt att reflektera över sig själv, samtidigt som Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, poängterade att universiteten är till för besvärlig intellektuell olydnad.
– Universitetet ska vara en frizon som står fritt från både politiska och ekonomiska maktintressen, menade Roland Paulsson, professor i sociologi vid Lunds universitet.
Ett av de ämnen som engagerade panelen allra mest var den samhällsvetenskapliga forskningens relevans och riskerna med att betrakta kunskap som en kalkylerbar produkt. Roland Paulsson menade att alltför många forskningsartiklar som skrivs idag saknar samhällsnytta och att forskare måste börja jobba närmare samhället. Lena Halldenius påpekade att breda bildningsideal måste få samexistera med hög specialiseringsgrad samtidigt som Kerstin Tham, rektor vid Malmö högskola ville framhålla digitaliseringens möjligheter för kunskapsspridning.
– Vi borde införa akademisk skoluniform för att släta över alla pråligheter och stävja tendenser till att bli vräkig i den akademiska världen, menade Mats Benner.
Trots viss oenighet höll panelen med varandra om att produktivitetskravet för att göra akademisk karriär resulterat i lägre forskningskvalitet och att pedagogiska prestationer inte anses meriterande. Detta tillsammans med idén om att Sverige skulle vara en kunskapsnation menade man har bidragit till kunskapskonkurrens och en urholkning av aktivistisk forskning.
– Man förlorar knäppskallarna när man måste publicera hela tiden. Foucault med sina långa och obskyra böcker skulle inte ha överlevt i dagens forskningsklimat, avslutade Roland Paulsson.
