Anmälningarna av fusk och oredlighet vid Lunds universitet har ökat kraftigt de senaste åren. Företrädare för universitetet menar att det kan bero på en ökad diskussion om forskningsetik, stress och hård konkurrens inom akademin.
Sedan 2010 har nämnden för utredning av oredlighet i forskning vid Lunds universitet utrett 25 ärenden varav över hälften av dessa har inkommit de senaste två åren.
– Ökningen kan bero på att diskussionen om forskningsetik har vuxit, möjligen som ett resultat av Macchiarini-affären, säger Magnus Gudmundsson, forskningshandläggare vid nämnden.
Fusket ökar
Tidigare i år kom även en rapport rörande universitetens förebyggande arbete mot dessa oegentligheter, vilket har spelat roll. Än så länge är det emellertid bara tre anmälningar som resulterat i fällande domar, varav två av dessa handlat om plagiat. Även Disciplinnämnden, som bland annat har hand om doktorander som fuskar under sin utbildning, har märkt ett ökat antal anmälningar under en lång period.
– Vi började föra statistik 1997 och då låg anmälningarna på cirka 20 stycken. Under 2016 hanterades anmälningar gentemot 98 studenter av Lunds universitet och Disciplinnämnden, varav cirka 70 procent fälldes för någon typ av disciplinförseelse. Ökningen kan troligtvis till stor del bero på bättre medel att avslöja fusk, exempelvis genom tjänster som Urkund, säger Hanna Stam, jurist vid Lunds universitet
Stressad och pressad miljö
Enligt Magnus Gudmundsson kan plagiering ses som en genväg i en stressad och pressad forskarmiljö.
– Många doktorander och forskare är stressade. De ser sitt ämne som ett kall och jobbar ibland både helger, kvällar och semestrar för att kunna bli publicerade och således få mer pengar. I ett fällande uppgavs att den dömde varit utsatt för en ”mycket hög arbetsbelastning” och kunde jobba mellan 50-60 timmar under en arbetsvecka.
Miljön inom akademin är stundvis mycket tuff och präglas av konkurrens.
– Klimatet bland forskare är stenhårt. Mycket handlar om prestige, pengar och tjänster och det uppstår många konflikter, särskilt när det gäller vilka som får och inte får forskningsanslag, tillägger Magnus Gudmundsson.
Inte sätta fuskare i offerposition
Anders Ahlberg är forskarutbildningens fakultetstudierektor vid Lunds tekniska högskola (LTH). Han har märkt en hög stress bland doktoranderna på LTH. Oöverskådligt arbetsflöde, väldigt höga förväntningar och krav från hemlandet för utländska studenter samt ett stundvis tufft arbetsklimat menar han är bidragande faktorer till stressnivån, och i sin tur fusk. Dock betonar Anders Ahlberg att man inte bör eller får ha överseende med doktorander, eller andra anställda vid universitetet, som fuskar.
– De bör inte få besitta en offerposition, den som fuskat eller slarvat är i första hand förövare. Stress kan ses som en bidragande faktor men de flesta som upplever stress fuskar inte, säger Anders Ahlberg.
Alarmerande sjukantal
Richard Croneberg, ordförande för doktorandkåren i Lund, tycker sig se en hög stressnivå bland doktorander även i dag.
– Med anledning av de alarmerande sjuktal som tidigare uppmärksammats på bland annat Samhällsvetenskapliga fakulteten tar vi som kår frågan på största allvar. Genom att aktivt följa upp det löpande utvärderingsarbetet som sker ute på fakulteterna hoppas vi att tillsammans med universitet se till att alla forskarstuderande får en bättre psykosocial arbetsmiljö. Mycket handlar om relationen mellan doktorand och handledare där en god kontakt och ett gott stöd är av yttersta vikt. I de fall det uppstår konflikter mellan handledare och doktorand fyller doktorandombudsmannen även en viktig roll för att medla och se till att institutionen går vidare med relevanta åtgärder, vilket kan röra sig om allt från individuella samtal till ett faktiskt handledarbyte, säger Richard Croneberg.
Forskare hamnar i moment 22
Även Richard Croneberg tror att det kan finnas en koppling mellan stämningen bland doktorander, stress och ett ökat antal anmälda fall av fusk och oredlighet.
– Jag skulle vilja påstå att det finns en överhängande risk med att en stor arbetsbelastning leder till ofrånkomlig stress, för såväl forskarstuderande som för seniora forskare. I det senare fallet föreligger ett moment 22 för att kunna få tid till att forska så måste man lägga tid på att ansöka om att få forska, eftersom en stor del av de forskningsanslag som anslås kommer forskaren till del genom extern finansiering. Detta söks således i konkurrens med andra, säger Richard Croneberg.
