I nya miljö- och hållbarhetsutvärderingar får Lunds universitet kritik. Otillräckliga utbildningar och fler flygresor än tågresor bidrar till problematiken. Nu ska universitetet försöka implementera nya strategier för att minska den direkta och indirekta miljöpåverkan.
Lunds universitet (LU) rankas ständigt högt på internationella mätningar över världens universitet. I den senaste mätningen från British Quacquarelli Symonds (QS), hamnar universitetet på plats nummer 78. Inget annat svenskt universitet eller högskola rankas högre.
Trots de fina internationella betygen har det gått sämre i andra mätningar. Naturvårdsverkets rapport Miljöledning i staten 2016, har i uppgift att sammanställa svenska myndigheters åtagande till de nationella miljömålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Rankingen utgår både från den direkta och den indirekta miljöpåverkan. På plats nummer ett ligger Göteborgs universitet (GU). De får 22 poäng av 23 möjliga. LU placerar sig i mittenskiktet i rankingen med 15 poäng.
– Vi behöver ta ett extra tag i dessa frågor. Speciellt nu när det kommer fram att vi inte ligger så bra till i rankingarna blir det ännu viktigare för oss att arbeta ytterligare med detta, säger vicerektor Bo Ahrén.
Enligt honom tar universitetet frågan om rankingarna seriöst och säger att det finns större ambitioner än att placera sig i mittenskiktet.
I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport från tidigare i år om hur väl svenska universitet och högskolor integrerar hållbarhet
i utbildningarna får LU kritik även där. Bland annat får universitetet synpunkter på den systematiska uppföljningen av hur väl man integrerar hållbarhet i utbildningarna.
Susanne Kristensson, som är förvaltningschef vid LU, tycker inte att universitetet rankas lågt.
Enligt henne visar LU generellt på en uppgående trend i de rankingar som görs kring hållbarhet och miljöfrågor.
– Det är klart att vi kan bli bättre på miljöfrågor. Men om man ser på det ur en annan aspekt så rankas våra utbildningar och forskning väldigt högt. Den kompetens och kunskap som LU har inom miljöfrågor är väldigt hög, säger Susanne Kristensson.
UKÄ bedömde att majoriteten av landets universitets och högskolor behöver utveckla sina hållbarhetsarbeten. Men bland de få som ansågs ha en välutvecklad process kring att integrera hållbarhet i utbildningarna kan återigen GU nämnas.
Enligt Katarina Gårdfeldt, föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum och ansvarig för GU:s miljöledningsarbete, är anledningen till de goda betygen deras långsiktiga arbete. GU gjorde en förberedande miljöundersökning redan under tidigt 2000-tal och insåg då att en av de viktigaste aspekterna är studenterna och deras påverkan efter examen.
– Vad studenterna får med sig av sina utbildningar har varit väldigt viktigt för oss. Men även att inspirera forskningen till att fokusera på de globala miljöutmaningarna har varit en drivkraft, säger hon.
För att inkludera studenterna har GU anställt tre studenter på deltid som arbetar med att lyfta hållbarhet i utbildningarna. GU hållbarhetsmärker även kurser och program, och man arbetar aktivt med att försöka minska den direkta miljöpåverkan, berättar Katarina Gårdfeldt.
Det övergripande problemet för LU har enligt vicerektor Bo Ahrén, varit att det inte har funnits en samlad strategisk plan för hållbarhetsfrågor. Frågorna har funnits i LU:s strategiska arbete sedan 2007 och i hållbarhetspolicyn från 2006.
GU började redan i slutet av 1990-talet att arbeta aktivt med att göra universitetet mer hållbart och miljövänligt. Arbetet intensifierades under början av 2000-talet och 2004 blev GU miljöcertifierat. LU har än så länge inte blivit miljöcertifierat.
Enligt Håkan Rodhe, universitetslektor på internationella miljöinstitutet, har man trots att LU är världsledande på flera aspekter av hållbarhet, inte insett vikten av att universitetet som helhet arbetar hållbart. Håkan Rodhe menar att problemet inte kan lösas inom en disciplin utan det krävs ett helhetsgrepp och fokus.
– Ledningen har inte sett detta som en prioriterad fråga. Det finns mycket kvar att göra. Hållbarhetsfrågan behöver ledarskap, inte minst inom utbildning, säger Håkan Rodhe.
Enligt ett beslut från oktober i år ska universitetet nu utveckla en universitetsgemensam strategi för att kunna arbeta långsiktigt med frågor gällande hållbar utveckling. Bo Ahrén är uppdragsgivare för arbetet.
– Jag vet inte om jag tycker att vi är sent ute. Det har ju funnits tidigare ansatser att arbeta mer aktivt med hållbarhetsfrågor. Till exempel Klimatinitiativet som startades 2008 och ersattes med Hållbarhetsforum år 2012, är ju en av de satsningar vi har gjort, säger Bo Ahrén.
Förvaltningschefen Susanne Kristensson tycker likt Bo Ahrén att LU inte har varit sent ute. Däremot menar hon att de konkreta målen har blivit starkare formulerade och det har blivit mer fokus på hållbarhetsfrågor under senare år.
– Vi har ju fyra områden som vi har prioriterat i vår miljöhandlingsplan. Vi gör nu en mer samlad ansats, säger Susanne Kristensson.
De fyra områden som Susanne Kristensson refererar till handlar om tjänsteresor med flyg, inköp, upphandling och leverantörskedja, hälso- och miljöfarliga kemikalier och lokaler. Flygresor är det enskilt största problemet för universitetets direkta miljöpåverkan.
Även Göteborgs universitet har problem med det stora antalet flygresor som deras anställda gör årligen.
– Vi har till exempel många anställda som flyger mellan Göteborg och Stockholm för att delta vid olika möten eller seminarier. Det är ett stort problem, säger Katarina Gårdfeldt.
I Naturvårdverkets sammanställning av antalet flygresor över 50 mil bland landets myndigheter hamnar GU på fjärde plats över de som flyger mest. LU hamnar på en andra plats. Den enda myndighet som flyger mer än LU är Karolinska Institutet. LU:s flygresor har dock minskat sedan 2014, men förändringarna är än så länge marginella och fortsätter att ligga högt upp på listan över de myndigheter som flyger mest.
Även antalet flygresor under 50 mil har varit ett problem. Under 2015 flög LU:s anställda ungefär 5000 enkelresor mellan Malmö och Stockholm. Enkelresor med tåg upp till Stockholm var ungefär 3200 sammanlagt.
Enligt Bo Ahrén är diskussionen kring att reducera antalet resor på universitetet ständigt närvarande både på ledningsnivå och bland forskargrupper. Men trots detta saknas det en heltäckande policy för universitetet.
I stället uppmanas universitetets anställda att eftersträva resfria möten.
– Det är svårt att genomföra Skypemöten hela tiden. Både möten i Stockholm, men framförallt internationellt kan det bli problematiskt. Men det är ju viktigt att hålla nere resandet av miljöskäl, säger Bo Ahrén.
Resepolicyn för Lu:s anställda har inte uppdaterats sedan 1997. I den står det att resenären ska så långt som möjligt beakta miljöaspekter vid val av färdmedel och logi. Håkan Rodhe, universitetslektor, menar att LU nu är i början på en process för att öka användningen av virtuella möten men att det finns svårigheter.
– Det är en utmaning att ändra folks beteenden och man måste hinna lära sig tekniken. Men vi sparar pengar, tid och vi blir mer effektiva om vi kan lära oss att använda oss av dessa verktyg, säger Håkan Rodhe.
En av ambitionerna i LU:s policy för hållbart arbete är att studenter vid universitetet ska få insikter och kunskaper kring hållbar utveckling. Studenter ska därmed bli spjutspetsar
i yrkeslivet med att främja en hållbar utveckling.
– Ambitionerna är jättebra. Men man måste fylla formuleringarna med substans och ta sig an frågan seriöst. Studenter ställer tydligare krav på universitetet och deras utbildningar och då måste alla vara med att lösa detta, säger Håkan Rodhe.
FAKTA
De sex bästa universiteten och högskolorna enligt Naturvårdsverkets ranking över miljöledning i staten 2016. Maxpoäng är 23.
1. Göteborgs universitet (22)
2. Sveriges lantbruksuniversitet (21)
3. Högskolan Borås (20)
4. Stockholms universitet (20)
5. Umeå universitet (20)
6. Kungliga tekniska högskolan (19)
Källa: Naturvårdsverket Miljöledning
i staten 2016
