I dag presenterades regeringens särskilda utredare ett delbetänkande som bland annat föreslår en lagändring i högskolelagen med syftet att öka internationaliseringen av universitet och högskolor. Ett ambitiöst, men bra delbetänkande, menar ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson.
I februari 2017 tillsatte regeringen Internationaliseringsutredningen med uppdrag att föreslå nya mål och en nationell strategi för internationaliseringen av universitet och högskolor. Uppdraget innefattar bland annat att föreslå nya mål och en ny strategi för internationalisering samt att föreslå hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Dessa två uppdrag redovisades i dag i ett delbetänkande som överlämnades till Helene Hellmark Knutsson, ministern för högre utbildning och forskning.
Lundagård fick en intervju med ministern för att diskutera utredningen.
man föreslår att 25 procent av svenska studenter ska komma ut och studera utomlands
Varför utreddes frågan om internationalisering inom högskolor och universitet?
– Vi tillsatte den här utredningen för att vi såg att antalet inresande studenter från länder utanför EU och EES har minskat drastiskt. Men också att vi hade svårt med utresande studenter samt att det var längesedan den nuvarande internationaliseringsstrategin togs.
Varför är det så viktigt med internationalisering?
– För att uppnå målen som vi har inom högre utbildning som handlar om att man ska kunna självständigt reflektera och kritiskt granska – då kräver det att man har både internationell kompetens men också interkulturell kompetens.
Vad är det som presenteras i delbetänkandet i dag?
– Det är ett ambitiöst delbetänkande med tydliga mål och det tycker jag är bra. Förslag till vision och även förslag till lagförändring av högskolelagen. Bland annat är det en ambitionshöjning där man föreslår att 25 procent av svenska studenter ska komma ut och studera utomlands. I dag åker endast 14 procent.
Hur ska detta finansieras?
– Bland annat underutnyttjar vi EU:s utbytesprogram Erasmus både vad det gäller lärare och studenter. Där finns det finns fler möjligheter än de vi använder.
Senare i höst, den 31 oktober, ska utredarna presentera resterande delen av utredningen. Då ska åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation presenteras, och utredarna ska bland annat ha gjort en översyn av systemet för anmälnings- och studieavgifter som i dagsläget finns för studenter som kommer ifrån länder utanför EU och EES.
Varför kommer den delen av utredningen så långt senare?
– Vi hade bett om att få just målen och strategin i ett delbetänkande först. När det gäller frågor kring avgifter och att undanröja hinder finns i dag så gav vi utredaren längre tid för att de frågorna är mer komplicerade.
Finns det diskussioner om att slopa avgifterna för studenter utanför EU/EES?
– Det upp till utredaren att komma med förslag på det. Men jag har svårt att se att man går tillbaka till det system vi hade tidigare. Däremot måste någonting göras för att öka universitet och högskolors möjligheter att ingå strategiska samarbeten med universitet och högskolor utanför EU och EES.
Nu kommer Internationaliseringsutredningens delbetänkande skickas på remiss till Sveriges universitet och högskolor.
– Vi ser fram emot synpunkter både ifrån högskolor och universitet och studentkårerna. Det känns viktigt att få in dem redan nu, säger Helene Hellmark Knutsson.
