Rektorskandidat: Pär Omling

- in Nyheter
@Gustaf Eriksson

På fredag är det dags för styrelsen att avslöja sin nominering till rektorsposten. Lundagård har träffat den fjärde av de fem kandidaterna. Pär Omling är lundastudenten som blev professor i fysik som blev Vetenskapsrådets generaldirektör.

Vad gör dig till rätt person för rektorsämbetet?

– Jag har en lång erfarenhet av styrande positioner inom den akademiska världen. Jag har bland annat arbetat med kvalitetsbedömning av forskning vid Lunds universitet. Jag har också undervisat vid universitet i flera år. I min roll som generaldirektör för Vetenskapsrådet har jag dessutom fått ett brett nationellt och internationellt kontaktnät.

Du fick flest poäng av alla i universitetets hörandeförsamlings rekommendation till styrelsen. Har du tagit ut segern i förskott?

– Nej, inte alls. Jag har en väldigt avslappnad hållning till det. Jag tycker inte att resultatet i hörandeförsamlingen är glasklart. Det är tre kandidater som har ett försprång, men mellan oss tre är det ganska jämt.

I en intervju i Metro har du sagt att: ”Ju yngre man är, desto fler dumheter gör man”. Innebär det att du anser att studenter ställer till mycket ofog?

– Naturligtvis inte. Jag minns inte att jag har sagt så, men det ligger någonting i det. Om man ska bli vis måste man nog ha några år på nacken. Under livets gång begår man många misstag och det gäller att lära sig av dem.

Du studerade själv i Lund på 70-talet. Vad minns du av den tiden?

– Det var väldigt spännande. När jag skulle börja studera flyttade jag från Härnösand till Lund och det innebar att jag gjorde en klassresa. Mina föräldrar var inte akademiker. Jag tyckte att studentlivet var väldigt trevligt. Jag var dock ganska kritisk till hur undervisningen gick till vilket gjorde att jag engagerade mig i studentrådet.

Vad skulle du förändra för mig som student om du blir rektor?

– Jag skulle försöka fokusera på att utveckla metoder för att mäta kvaliteten i undervisningen. Jag skulle bland annat vilja se att undervisningen här i större utsträckning jämförs med ledande universitet utomlands.

Vad skulle du sakna i ditt nuvarande jobb?

– Mycket. Jag har nog Sveriges roligaste arbete. Jag sitter mitt i stormens öga när det gäller forsknings- och universitetsvärlden. Framförallt skulle jag sakna det breda kunskapsflöde som jag får ta del av. En rektor får nog inte lika mycket sådant.

Om vi antar att du precis fått beskedet att rektorsjobbet är ditt, vad blir det första du gör?

– Jag skulle informera min närmsta ledning och de som arbetar runtomkring mig. Jag har många i organisationen som skulle vilja få reda på det snabbt.

Text: Gustaf Eriksson