Dagens svenska fattiga har till stor del gjort sig av med skramlarburken.
Men fortfarande finns de. Hans Swärd, professor i socialt arbete, forskar om fattigdom, hemlöshet och sociala problem.
I dag finns ingen allmänt accepterad uppfattning om vad fattigdom är, eller hur begreppet bör definieras eller mätas. Men Hans Swärd anser att man fortfarande kan tala om fattigdom i Sverige, i form av en oacceptabel levnadsstandard.
– Det finns flera sätt att mäta fattigdom. Ett sätt är med ett relativt fattigdomsmått. Då jämför man en grupp mot hur man tänker att majoriteten av medborgarna i Sverige lever, säger Hans Swärd.
Med ett sådant relativt fattigdomsmått hamnar tio till femton procent av den svenska befolkningen under fattigdomsstrecket. Där finner vi många ungdomar, arbetslösa, hemlösa, invandrare och ensamstående mödrar. Många studenter skulle också kunna kvala in en bra bit under fattigdomsstrecket, men studenter kommer inte med i undersökningarna.
– Studenter investerar i framtiden genom sin utbildning och de får ofta pengar hemifrån. Därför kommer de oftast inte med, säger professor Hans Swärd.
En ny sorts fattigdom
Hans Swärd menar att det är en ny sorts fattigdom som vi ser i dag. Det är inte längre så att man känner igen en fattig på dåliga tänder och trasiga kläder. I dag kan en fattig mycket väl ha guldtand och märkeskläder. Stigmatiserande företeelser, som att fattiga förr i tiden bar särskilda kläder från socialtjänsten, har suddats ut.
De fattiga har precis som resten av befolkningen gynnats av den ekonomiska tillväxten och fått en högre levnadsstandard. De fattiga har till stor del blivit osynliga. Men fattigdom i Sverige handlar fortfarande om att man har det svårt.
– Det kan handla om att ha för lite pengar, minskad makt och ett dåligt fungerande socialt nätverk, säger Hans Swärd.
Fattigdom – utanförskap
Att vara fattig innebär ofta att man har sämre kostvanor, lägre utbildning, att man bor sämre, att man är sjuk oftare och att man lever kortare. Fattigdom innebär fortfarande en ständig kamp för att få vardagen att gå ihop. Det i sin tur leder ofta till utanförskap, uppgivenhet, dålig självkänsla och brist på framtidstro.
– Men det är klart, vi har inte den sorts fattigdom här som finns i vissa länder i Afrika, säger professor Hans Swärd.
Dyrt att vara fattig
Fattiga har inte i samma utsträckning som andra möjlighet att kunna leva förmånligt. De saknar ofta hjälpmedel för det. Som tillgång till internet för att kunna jämföra priser. Eller bil för att köra till ett varuhus och handla billigt.
– Det är dyrt att vara fattig, säger Hans Swärd.
Utöver det, att fattigdomen inte är särskilt påtaglig i Sverige, är den ofta också tillfällig. Som vid exempelvis skilsmässa. Där den ena partnern, oftast kvinnan, har det ekonomiskt svårt under en omställningsperiod, men ganska snart lyckas få bukt med situationen.
Möjligheten att ta sig ur fattigdom är nämligen betydligt större i dag än förr. Bland annat genom att vi ha ett bra socialförsäkrings- och utbildningssystem som låter fattiga etablera sig.
Foto: Jonas Jacobson
