Studentafton drivs precis som de flesta andra studentföreningar av en grupp hårt arbetande eldsjälar. I arbetet för yttrandefriheten gäller det att inte vara rädd för kontrovers.
Studentaftons möteslokal är övermöblerad. Tre soffor, två små bord och en persisk matta. Vid två välvda fönster, de två klassiska snurrfotöljerna. På väggen bredvid hänger en röd anslagstavla med ett skynke över sig. ”Secret info” bakom, blir jag tillsagd. Jaha.
Säg Studentafton och en air av kvalitet slår emot mig. Kanske beror det på Jetson-fåtöljerna i rött läder som gästerna brukar sitta i på scenen. Kanske beror det på att föreningen verkat för yttrandefriheten längre än Sverige har haft allmän rösträtt. Mest sannolikt beror det på de framstående och spektakulära personligheter som sedan 1905 gästat föreningen. Den amerikanska visselblåsaren Edward Snowden och Yeonmi Park, nordkoreansk människorättsaktivist, är två exempel.
– Det mest klassiska Studentafton-formatet är två personer på en scen, i de här stolarna, lite som vi sitter just nu. Men studentafton är ju mycket mer än så, det är därför det är svårt att sätta en tydlig stämpel på vad vi gör, säger Olle Hallqvist, förman för Studentafton.
Det är lätt att förstå vad han menar. Andra oberoende talarforum som också har modevisningar, poesikvällar och konserter är svåra att räkna upp på rak arm. Föreningen har för avsikt att representera ett slags tvärsnitt över de idéer och företeelser som florerar i samhället. Utskottet, vilket tillhör Akademiska föreningen, har kommit att kallas ”Sveriges friaste talarstol”. Kontroversiella gäster har löpt som en röd tråd genom föreningens historia.
– Det är ofta när vi har sådana gäster som vi får mest anledning att prata om yttrandefriheten och hänvisa till att vi slår vakt om den. Saker och ting ställs på sin spets och folk frågar oss var vi drar gränsen, säger Olle Hallqvist.
Var drar Studentafton den? Det beror på en rad praktikaliteter som främst rör säkerhet, men klart är att gränsen inte är ideologisk. Fenomenet ”deplattformering” har med all tydlighet visat att människor har olika åsikter om hur yttrandefriheten bäst vårdas. Anhängare av mottot menar att man inte bör ge kontroversiella personer en plattform därför att man anser att deras budskap är skadligt. Olle Hallqvist tror att aktiva i Studentafton förenas i uppfattningen att yttrandefriheten bäst vårdas i det öppna.
– Personligen så tror jag att man gör sig själv en otjänst genom att förbjuda och stänga ner. Idéerna som blir utestängda har en tendens att samla kraft i mörket. Jag tror att vi inom föreningen har en samsyn i att det är vettigt att låta våra åhörare ta del av de här ämnena, alldeles oavsett om de är beklämmande, eller rent av problematiska.
Många etablerade institutioner som fungerar som en typ av megafoner för röster har ett lägre förtroende i dag. Enligt Förtroendebarometern 2018 är den långtgående trenden att förtroendet minskar för SVT, SR och de större dagstidningarna. Olle Hallqvist upplever dock inte en större misstänksamhet gentemot Studentafton.
– Men vi ger inte heller vika för påtryckningar och pushar ingen agenda. Det är vårt uppdrag att vara ett oberoende forum för samtal och debatt och med det kommer ett förtroende att leva upp till. Om vi plötsligt bara skulle boka politiska talare med en viss politisk färg så skulle det ju inte kännas som att vi är särskilt oberoende, eller hur?
