Antalet studenter med neuropsykiatriska diagnoser ökade med 22 procent 2018 jämfört med 2017. Detta innebär högre krav på Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet (LU), som kommer behöva anställa fler om trenden håller i sig.
– Det är en stor ökning och nu står vi inför en utmaning att ge ett stöd så att de [studenter med neuropsykiatrisk diagnos reds.anm.] på lika villkor kan genomföra sina utbildningar, säger Thomas Achen, avdelningschef på Studiestöd och vägledning vid LU.
Stockholms universitet ger årligen ut en sammanställning över antal studenter som får pedagogiskt stöd vid svenska universitet och högskolor. Enligt den senaste
sammanställningen ökade antalet studenter med neuropsykiatriska diagnoser med 22 procent 2018 jämfört med 2017. Tillsammans med studenter med dyslexi utgör de två grupperna hela två tredjedelar av det totala studentantalet som får pedagogiskt stöd.
– Det totala antalet som får särskilt stöd har mer än fördubblats vid LU de senaste fem åren, även om ökningen mattats av det senaste året, säger Thomas Achen.
Han pekar ut ökat stöd på grund- och gymnasieskolenivå, större medvetenhet vid universitetet och minskad stigmatisering som bakomliggande faktorer till ökningen.
För att möta ett ökat behov av pedagogiskt stöd beviljade universitetet avdelningen Studiestöd och vägledning samt Studenthälsan ett tillskott på fyra och en halv tjänst under 2018.
– Vi är nog relativt väl rustade att hantera de volymer vi har i dag. Men antalet studenter som behöver stöd kommer troligtvis att öka även fortsättningsvis, så vi kommer att behöva fler resurser framöver, säger Thomas Achen.
Men trots att behovet av pedagogiskt stöd växt lavinartat de senaste åren skulle universitetet kunna satsa mer.
– Men det är inte en enkel fråga om att bara öka användningen av resurser utan man vill satsa rätt och i förhållande till vad som verkligen behövs även på lång sikt, säger Thomas Achen.
