I höstas installerade AF Bostäder två tvättmedelsfria tvättstugor. Tanken är att de ska vara miljö- och allergivänliga, samtidigt som tvätten blir minst lika ren som med vanliga tvättmaskiner. För bra för att vara sant? Det menar fem Lundaforskare.
I oktober förra året invigde AF Bostäder två tvättmedelsfria tvättstugor på Vildanden, vilket Lundagård tidigare rapporterat om. De vill inte avslöja hur mycket det har kostat, men enligt leverantören kostar deras system från 109 000 kronor. I och med köpet sällade sig bostadsbolaget till skaran av hyresvärdar som installerat företaget Scandinavian water technology AB:s (Swatab) patenterade tvättsystem som gör så att kranvatten avjoniseras och blir ”ultrarent”.
Fördelarna som listas är flera: Det avjoniserade vattnet är miljö- och allergivänligt, tvättiden kortas. Det samtidigt som tvätten påstås bli lika ren som vid en konventionell tvätt.
– Vi valde Swatab, bland annat med stöd av en forskningsrapport som de har lagt fram. Så här långt är våra erfarenheter goda, men vi får naturligtvis se huruvida vi ska gå vidare eller inte när provperioden är slut. Vi har provtvättat själva och det är oklanderligt rent, säger Henrik Krantz, vd för AF Bostäder.
Rapporten han åsyftar är ett test utfört av Swerea IVF, ett forskningsinstitut som vänder sig till tillverkningsindustrin. I testet som utfördes år 2014 fick tvättsystemet godkänt.
– Med jämna mellanrum dyker det upp liknande anspråk om att man lyckats ge vatten nya egenskaper. Det kan vara att man avgasar, ordnar vattnet eller virvlar det. Just nu är det avjoniserat som gäller. Det finns ingen vetenskaplig teori som stödjer att vatten helt plötsligt får nya lösningsegenskaper bara för att man plockar bort joner. Det är ett väldigt märkligt påstående, helt utanför vedertagen kunskap. Som forskare är det vårt ansvar att upplysa och varna, säger Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet (LU).
Skulle de ha rätt och vattnet faktiskt får nya egenskaper, är det Nobelprisklass.
Samtidigt som allt fler hyresvärdar investerar i tvättmedelsfria tvättmaskiner, hörs kritiska röster. Till exempel publicerade tidningen Dagens ETC nyligen en artikel som bland annat berättade om ett äldreboende i Kristianstad som avslutat projektet med tvättmedelsfria tvättmaskiner då de nytvättade textilierna innehöll såväl urinlukt som bajsfläckar.
– Då kan man likaväl tvätta i vanligt kranvatten. Ganska mycket smuts går faktiskt bort med vanligt vatten, så det är klart att tvätten blir renare. Däremot tar det inte bort fett. För att få bort fett måste man ha tvättmedel, säger Ulf Ellervik om Swatabs tvättsystem.
Han är en av fem forskare vid LU som har gått samman och skickat ett brev till Energimyndigheten efter att ha läst att AF Bostäder installerat tvättsystemet. De är kritiska till att Energimyndigheten gett närmare tre miljoner kronor till Swatab.
– När en myndighet börjar dela ut stora anslag till något ovetenskapligt – eller i värsta fall pseudovetenskapligt – måste vi agera och berätta hur universitetsvärlden ser på det. Det här en teknik som saknar vetenskaplig grund. Skulle de ha rätt och vattnet faktiskt får nya egenskaper, är det Nobelprisklass på det, säger Ulf Ellervik.
Hade professorerna hört av sig till oss först, hade de sluppit göra bort sig.
I ett mejl till Lundagård skriver Energimyndighetens presschef Ola Westberg att de noterat kritiken från LU-forskarna:
”Inte utan förvåning har vi dock konstaterat att den kritiska gruppen av forskare har använt sig av en egen testmetodik som inte överensstämmer med hur kommersiella tvättmetoder vanligtvis prövas och analyseras. Vi har bland annat uppmärksammat att forskarnas alternativa testmetod inte har beaktat samtliga steg som används i en vanlig tvättprocess.”
Anledningen till att Swatab har fått anslaget på cirka tre miljoner kronor är enligt Ola Westberg för att ”verifiera om tekniken fungerar som en kommersiell applikation.”
Han skriver vidare att om tvättekniken visar sig fungera på en kommersiell nivå, finns möjlighet att minska såväl den omfattande energiåtgången i tvättmedelsframställningen, som utsläppen av kemikalier.
”Nu är frågan huruvida det fungerar även vid rengöring av kläder. Och utifrån de tester som gjorts verkar det lovande!” skriver Ola Westberg.
AF Bostäder kommer att testa de tvättmedelsfria tvättstugorna i ungefär ett år innan de utvärderar dem.
Vad har ni fått för respons från era hyresgäster?
– God. Enligt de senaste siffrorna som jag känner till, väljer ungefär hälften av hyresgästerna den tvättmedelsfria tvättstugan. Sedan ska man inte blunda för att stora mäktiga industrier som har stora ekonomiska intressen i tvättmedelstillverkning nu utmanas, säger AF Bostäders vd Henrik Krantz.
Per Hansson och Mats Marklund, chef för utvecklingsenheten respektive vd för Swatab, menar att deras system kommer att vara sättet man tvättar på i framtiden. Lundaforskarnas kritik kallar de ”lobbying”.
– Vi tror att det här är utfört som ett tredjepartsuppdrag, Per Hansson, på Swatab.
Ulf Ellervik dementerar att LU-forskarna skulle ha någon koppling till tvättmedelsindustrin.
– Det är fullständigt grundlöst. Varken jag eller mina kollegor har någon som helst koppling, säger han.
Enligt Ulf Ellervik är lösningen snarare att undvika att tvätta i onödan och att dra ner på mängden tvättmedel. Lundaforskarna konstaterar även att användarna av tvättmaskinerna utsätts för risker då bakterier, virus och svamp inte tvättas bort.
Men enligt Mats Marklund är det inget problem.
– Vårt vatten tvättar lika bra kallt som varmt. Det är bara att ställa in maskinen på att den tvättar i 60 grader, säger han.
Från Swatabs sida menar man att LU-forskarna saknar belägg för kritiken.
– Hade professorerna hört av sig till oss först, hade de sluppit göra bort sig. Vi har bra underlag för att det här fungerar, säger Per Hansson och hänvisar till testrapporten från Swerea IVF och att avjoniserat vatten sedan tidigare används till fasadtvätt.
– Vi kommer från praktiken medan forskarna är fast i teorin. Vårt vatten fungerar, problemet är bara att ingen ännu vet varför det fungerar, säger han.
Angående situationen Dagens ETC beskrev i Kristianstad, menar Swatab att problemen berodde på att äldreboendet inte följde anvisningarna.
– Dessutom var det ett tidsbegränsat projekt som vi lärde oss mycket av. Vi har haft goda resultat hos andra äldreboenden som använt vårt system, säger Per Hansson.
Henrik Krantz, vd för AF Bostäder, säger sig inte vara särskilt insatt i kritiken som Lundaforskarna riktat mot tvättsystemet.
– Vår hållning i det här är väldigt enkel: Vi tycker att det är en oerhört viktig fråga eftersom det handlar om en otroligt stor miljöpåverkan. Det är inte bara alla kemikalier i tvättmedlen, utan det är även energifrågan med tanke på hur otroligt mycket tvätt som tvättas, säger han.
Fakta: Lundaforskarna
I brevet till Energimyndigheten kritiserar LU-forskare att Energimyndigheten gett ett anslag på 2,9 miljoner till Swatab.
Forskarna som skrivit under är Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi; Sofia Essen, PhD analytisk kemi; Kristoffer Modig, universitetslektor i biofysikalisk kemi; Ola Wendt, professor i oorganisk kemi samt Charlotta Turner, professor i Analytisk kemi.
Fakta: Så fungerar tvättsystemet enligt Swatab
”Avjoniserat vatten uppför sig som om det vore plusladdat. Men allt i naturen vara i balans. För att komma i balans igen behöver det minusjoner. De lättaste minusjonerna vattnet kan hitta är minusjonerna mellan ytan och smutsen. Minusbindningen mellan ytan och smutsen bryts. Smutset faller därefter ut i vattnet och sköljs ut med sköljvattnet” säger Per Hansson, chef för utvecklingsenheten på Swatab.
