Till fest och för att slappna av. Lättillgängligt men också olagligt. Cannabis, kokain, MDMA. Det är inte endast tobak och alkohol som studenter väljer att berusa sig med. Men vilken plats har de illegala drogerna i studentlivet?
Droger i Studentlund
– Jag är ganska liberal, men har stor respekt för det, säger Adam.
Adam kom till Lund för att läsa till lärare och i samband med flytten till Lund sker en förändring i hans livsstil: Den sociala arenan flyttas från fotbollsplanen till festen. Han flyttar in på en av nationerna
i Lund. Officiellt förekommer inga illegala droger på nationen, men inofficiellt flödar det. Enligt Adam är cannabis vanligast förekommande men till fest gäller andra droger, så som kokain och ecstasy. Det är också på nation som Adam testar dessa för första gången.
– Det blir en extra push. Det finns några högtider i Lund då festen pågår i flera dygn. Det kan ge en känsla av att festen precis börjat trots att den pågått i några dagar, säger han.
Han förvånas över att så pass många använder droger i studentstaden, och på nationen.
– Det var inte så att folk stod framme på en fest och tog droger. Folk gör det lite smidigt på toaletterna eller på korridorsrum. Propert folk som jag absolut inte trodde skulle använda visade sig göra det. Jag var kanske lite fördomsfull innan jag kom till Lund, säger Adam.
Den internationella studenten Angelika har bott i Lund i några år nu och läser psykologi. Hon fick ett annat bemötande när hon berättade för sina grannar på nationen att hon rökte cannabis.
– På grund av hur de betedde sig och interagerade så trodde jag att de skulle vara liberala. Men så sa jag någonting om cannabis och de sa chockat: ”Röker du på?!” Jag förstod inte att det var ett problem, säger hon.
Angelika bor inte på nation längre och umgås mest i internationella kretsar. Till fest tar hon andra droger än cannabis och enligt hennes uppfattning är det vanligast med MDMA och amfetamin till fest i Sverige. I Tyskland där hon kommer från är det vanligare med kokain och ketamin, även om hon sett det på korridorsfester i Lund också. Bland hennes vänner upplever hon en väldigt liberal attityd, och de flesta av dem tar också droger. Men hur vanligt droger är tror hon beror på vilket sammanhang man rör sig i.
– Jag tror att det kanske finns en koppling mellan droger och folk som har ett alternativt sätt att tänka, säger Angelika.
Juridikstudenten Hampus kommer från Lund och menar till skillnad från Angelika att det är kokain som är den vanligaste festdrogen i Lund. Cannabis är det han oftast använder, även om han till fest tar andra typer av droger som just kokain, eller MDMA.
– Jag är ingen hardcore-användare men jag kan ta det när det är något extra som ska firas. Det kanske händer en gång varannan eller varje månad. Cannabis kan jag använda några gånger per månad, säger Hampus.
Han upplever däremot att det inte är någonting som man skryter om inför ens kursare, som senare kan komma att bli ens kollegor. Han har inte heller upplevt att droganvändning är någonting som sker öppet på nation. Själv har Hampus sällan tagit något annat än cannabis
i studentsammanhang och han känner sig mer bekväm med att ta olika typer av festdroger i liberalare miljöer som på svartklubb i Malmö.
– Det blir jobbigt att gå och oroa sig för mycket. Det skulle vara betydligt jobbigare att bli tagen av en vakt på en nation än på en svartklubb i Malmö, där det råder en slags konsensus om vad som sker där, säger Hampus.
Enligt kommunpolis Joakim Nyberg har polisen hittills inte hittat så mycket droger i krogvärlden i Lund. Men han tycker att polisen har ett gott samarbete med studentlivet. De ser positivt på om krogarna och nationerna ringer dem och berättar om de misstänker att en person är narkotikapåverkad.
– Om vi då misstänker att denne är narkotikapåverkad när vi kommer fram, tar vi in vederbörande för provtagning, säger Joakim Nyberg.
Om proverna visar att personen är påverkad av narkotika riskerar den att bli åtalad, och kan få dagsböter.
Att använda droger – känslan
Olika droger påverkar oss på olika sätt. De används också i olika sammanhang. Cannabis är vanligast förekommande i mer lugna sociala sammanhang så som till en hemmafest, middag med vänner eller till filmkväll. Ibland blir det ett sätt att slappna av och koppla bort stressen från studierna.
En del droger är uppåt, en del är nedåt. En del är extremt beroendeframkallande, en del inte alls, en del kan du dö av, en del dör du inte av. Du har en enorm mängd möjligheter.
– I början var det mer socialt, men efter ett tag kanske det kändes mer som en frizon. När man pluggar finns det alltid något som du kan göra, 24 timmar om dygnet. Den stressen är svår att släppa, speciellt under tentaperioden, säger Adam.
Han säger att han och hans vänner försökte hantera cannabis på ett liknande sätt som alkohol.
– Vi var ganska noga med att vi pluggade på dagen, och sedan rökte vi på kvällen. Vi försökte se det som att ta ett glas vin, säger Adam.
Angelika använder cannabis när hon till exempel ska stanna hemma en kväll och titta på film med vänner. Till fest använder hon andra droger för att ha roligare, vidga sina vyer och för att få mer energi.
– Om jag bara skulle dricka alkohol skulle jag bli trött efter ett tag och jag föredrar att stanna tills festen är slut, säger Angelika.
Adam försöker förklara känslan som han får av olika festdroger.
– På ecstasy känner man liksom ett glädjerus. Av MDMA blir man kärleksfull och av kokain får man liknande känsla som med amfetamin. Vissa kanske får stort ego och känner sig oövervinnerliga. Jag har aldrig känt så men det är väldigt individuellt. Vissa kanske blir våldsbenägna, medan jag bara tyckte det var kul att hänga med kompisar, säger Adam.
Att använda droger – kemin
– Jag brukar jämföra droger med förälskelse, säger Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet.
Han förklarar att drogerna går in och imiterar signalsubstanser
i hjärnan. Beroende på vilket preparat man använder får de olika effekt. Men vad de alla har gemensamt är att de påverkar vårt belöningssystem, dopamin och serotonin, på ett eller annat sätt.
– Vissa rakt av imiterar belöningssystemet i hjärnan. Till exempel amfetamin liknar dopamin. Andra droger påverkar sekundärt. De påverkar ett annat system som i sin tur går in och påverkar belöningssystemet. En del droger är uppåt, en del är nedåt. En del är extremt beroendeframkallande, en del inte alls, en del kan
du dö av, en del dör du inte av. Du har en enorm mängd möjligheter, säger Ulf Ellervik.
Han förklarar att det egentligen inte finns någon vetenskap som säger att en drog är illegal för att den är för farlig. Vad som avgör om en drog är legal eller illegal, det är politiskt.
– Jag är absolut inte drogliberal, men jag ser ingen vetenskaplig koppling i det. Det enda vettiga är väl att vi inte behöver fler droger, vi har ett par stycken som ställer till med mycket skada redan, säger Ulf Ellervik.
Han menar att det för närvarande finns för lite kunskap om hur dagens kraftfullare cannabis påverkar hjärnan. Men hans uppfattning är att den kan skada en växande hjärna. Därför ska man vara försiktig innan man är 25 år. Sedan menar han att det även finns ett annat problem när det gäller frekvent användning av droger.
– Om du bråkar med belöningssystemet för länge kan du tappa förmågan att bli förälskad. Om du tar droger för länge blir allt annat meningslöst. Man får en avtrubbning av sina känslor. Det beror på vilka droger, hur man tar dem och hur ofta. Men har man ett drogberoende kommer det att överskugga andra känslor.
Inte helt riskfritt
Den vanligast förekommande illegala drogen i Sverige är cannabis, även om användningen är relativt låg. År 2016 uppgav knappt åtta procent av de mellan 16 och 29 år att de använt cannabis det senaste året.
Framförallt i ljuset av den legalisering som skett i bland annat USA och Kanada diskuteras det flitigt hur riskfyllt cannabis är att använda.
Jonas Berge, läkare i psykiatri i Malmö, som disputerat inom beroendemedicin, förklarar att man såklart kan bli beroende av cannabis, även om andra droger så som kokain är mer beroendeframkallande. Men alla som testar en drog för första gången går inte vidare och blir beroende. Jonas Berge räknar upp några riskfaktorer.
– En tydlig riskfaktor är om man har övrig psykiatrisk problematik. Ju mer problem man har med sitt mående desto större risk är det att man blir beroende. Det finns även en betydande genetisk komponent. Både vad det gäller benägenheten att testa och att bli beroende.
Han menar också att cannabis kan vara en lömsk drog i och med att bakfyllan av cannabis inte är lika stark som alkohol. Det fungerar att röka på flera dagar i veckan och ändå klara studierna, i alla fall ett tag.
– Det börjar som en livsstil som tycks fungera ganska bra som student, för att sedan successivt och omärkbart övergå till ett beroende, säger Jonas Berge.
Vissa droger, så som amfetamin, kokain och cannabis kan leda till både kortsiktiga och kroniska psykoser. Jonas Berge berättar att man några gånger i veckan får in personer med drogutlöst psykos till vuxenpsykiatrin i Malmö. Av de som fått psykosen utlöst av cannabis är det över hälften som får långsiktig problematik som till exempel schizofreni.
– Sedan är det frågan om cannabis leder till schizofreni eller om det är så att det triggar igång en process tidigare. På den frågan finns inget definitivt svar. I forskningsvärlden finns det olika uppfattningar. Merparten är nog benägen att tänka att cannabis har en direkt kausal roll, så tänker jag. Sedan finns en mindre fraktion som tänker att vi måste veta mer innan vi kan konstatera något, säger Jonas Berge.
Tillgängligheten i Lund
Tillgängligheten av narkotiska preparat i Sverige är förhållandevis hög och priserna på narkotika ligger lägre i dag jämfört med för 20 år sedan.
Också i Lund är det lätt att få tag på droger, bara man vet vem man ska kontakta. Juriststudenten Hampus beskriver det till och med som lättare att få tag på än alkohol.
– Det kan också vara så att jag har fått ett kontaktnät nu där det är seriösa personer som säljer, säger Hampus.
Lärarstudenten Adam beskriver hur en langare hade stående tid på nationen. Varje dag, samma tid kom en bil med leverans. Det skickades också runt kontantkortsnummer till langare, eller så chattade man med de som sålde via en krypterad meddelande-app.
– Ett meddelande bort och sedan kunde man få det hemkört. Ibland skickades reklammeddelanden ut: ”Nu har jag fått in det här,” och det var ju inte bara gräs. Det står priser och speciella erbjudanden, säger Adam.
Han berättar att det för några år sedan var en på Smålands nation som sålde. Man fick pinkoden till huset där langaren bodde. Väl inne i hyreshuset ringde man på en speciell ringklocka.
– Sedan hade han en spann full med aluminiumbollar med 0,8 gram cannabis i varje. Han tog upp en näve och frågade hur många man skulle ha. Men jag tror att han har åkt fast nu, säger Adam.
Legalisera, eller inte legalisera
Eftersom illegala droger är just illegala så är försäljningen av dem också illegal. Som köpare har man därför väldigt lite insyn, och kan inte veta vad det är som pengarna går till. Inte sällan finansierar droghandeln annan typ av illegal verksamhet.
Den internationella studenten Angelika förklarar att hon såklart inte stödjer annan typ av kriminell aktivitet som kan tänkas finansieras med pengar från droghandeln. Däremot menar hon att det är en konsekvens av att försäljningen av droger så som cannabis inte är laglig.
– Jag tycker att det vore bra om man kan legalisera framförallt cannabis. I alla fall för smärtlindring.
Däremot är hon inte säker på om alla droger bör legaliseras. Hon menar att det är viktigt att man är mentalt stabil och inte för skör när man använder dem. En total legalisering kanske hade gjort att många hade självmedicinerat.
Hampus har inte reflekterat över att han stödjer brottslighet på det sättet. Att droghandel finansierar kriminell aktivitet ser han mer som en signal till beslutsfattarna.
– Det finns gäng som försörjer sig på detta och vi (staten reds anm.) har försökt bekämpa dem i all oändlighet. Det har inte fungerat och vi har inte fått bort narkotika från gatorna. Snarare har väl införseln ökat. Allt blir också mer och mer tillgängligt med tekniken, säger Hampus.
Däremot tycker han att en legalisering eventuellt är något kontroversiell, men en avkriminalisering av användandet, det ser han som en möjlig positiv väg framåt. Han tycker framförallt att vi borde ta lärdom från lagförändringar kring narkotika som skett i andra länder så som i Portugal.
– En avkriminalisering handlar inte om att man sätter likhetstecken med att det är positivt. Det är jätteallvarliga grejer. Men i stället för att ha ett statsorgan som informerar (om narkotika reds. anm.) så blir det tabu i Sverige. Tabu är lika med okunskap, säger han.
Kommunpolisen Joakim Nyberg håller inte med. En avkriminalisering av eget bruk ser han inget syfte med.
– Absolut inte. Med tanke på de skadeverkningar som narkotiska preparat har så finns det ingen anledning att avkriminalisera, säger Joakim Nyberg.
Polisen i Lund fokuserar också mycket på att upptäcka narkotikabrott i kommunen. Sedan oktober 2018 finns en fokusgrupp som hanterar narkotika på gatunivå. De har byggt upp ett informationssamarbete med bland annat Studenthälsan och gymnasieskolor för att få inblick i lägesbilden för droganvändningen i staden.
Björn Johnson är professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Han har ägnat mycket av sin forskning åt droganvändande i Sverige.
– Historiskt sett har Sverige haft stort fokus på det som kan kallas kontrollpolitik, polisen och rättsväsendets insatser, när det kommer till narkotikapolitiken. Mycket fokus riktas och har riktats mot gatunivån och de enskilda brukarna, säger Björn Johnson.
Men han menar att vi nu går mot ett mer europeiskt håll med fler satsningar på skadebegränsande insatser. Detta gäller vårdpolitiken, dock inte kontrollpolitiken. Däremot ser han att det i dag finns en större öppenhet i den svenska offentliga debatten vad gäller att diskutera kontrollpolitiken. Öppenheten menar han kan bero på effekter av den politik som sker i andra länder.
– Norrmännen diskuterar seriöst avkriminalisering och har svängt om sin narkotikapolitik rejält mot skadebegränsning. De portugisiska erfarenheterna, den avkriminaliseringen man gjorde där 2001, har varit ganska positiva, säger Björn Johnson.
Men han påpekar att det finns viss metodologisk problematik med att mäta effekterna i Portugal. Det finns endast före-efter-mätningar och inte experimentella förhållanden.
Att en avkriminalisering skulle ske i Sverige inom den närmaste framtiden tror han inte på.
– Det pratas mycket om drogliberala attityder och att det skulle förändrats mycket i Sverige. Jag tror det är lite överdrivet, säger han.
En anledning till detta, menar han, är bland annat på grund av att droganvändningen i Sverige ligger stabilt på en relativt låg nivå. Och att använda andra droger än alkohol anses fortfarande som normbrytande av de allra flesta svenskar och mångas attityder är fortsatt negativa.
Framtiden
I dag tar Adam inte droger i samma utsträckning som när han pluggade, även om det förekommer. Han har ett jobb som kräver andra rutiner än när han studerade.
– Det var en period i Lund då det blev mycket gräs. Man blir segare än vad man tror när man är mitt uppe i det. Sådana saker märks mer när man har ett fast schema. Det här dagliga användandet hade absolut inte gått. Och det tror jag inte någon mår bra av heller. Det är mer psykiskt påfrestande än vad man tror, säger Adam.
Angelika tror att hennes droganvändande kanske hade varit ett problem om hon levt ett mer strukturerat liv med ett nio-till-fem-jobb. Trots att vissa av drogerna gör att hon har en sämre daglig rutin känner hon inte att det stör hennes liv, eller studier. Däremot försöker hon reflektera över hur ofta hon tar olika droger och se till att ta ordentliga pauser mellan gångerna.
– Tack vare min nuvarande livsstil så hindrar de mig inte från att uppnå de saker som jag vill nå i livet, säger Angelika.
Juridikstudenten Hampus tar mycket mindre droger i dag än tidigare och tänker att en ytterligare minskning kommer ske naturligt.
– Det är inte bra för mig, såklart. Men det är i så liten skala att jag har större problem att ta itu med före min narkotikakonsumtion.
Adam, Angelika och Hampus heter egentligen något annat.
Vad är en drog?
Den breda definitionen av en drog är att det är en substans som är sinnesförändrande och/eller beroendeframkallande. I Sverige finns det legala och illegala droger. De legala drogerna är tobak och alkohol. De illegala drogerna är preparat som är narkotikaklassade och lyder under narkotikastrafflagen. Ofta används ordet drog när det egentligen är narkotika som åsyftas.
Källa: Drugsmart (informationssida som drivs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)
Mariamottagningen Mellersta Skåne
Hit kan du under 24 år söka hjälp och stöd om du har problem med alkohol eller droger. Även anhöriga kan få hjälp. Mottagningen öppnade hösten 2018 och ligger vid Sparta i Lund. All kontakt är kostnadsfri. För rådgivning och tidsbokning kan du ringa 046-17 40 99 eller komma på drop-in under tisdagar klockan 16-18.
Att söka vård
När du söker vård råder sekretess, oavsett om du är narkotikapåverkad. Du kommer inte bli anmäld till polisen av vårdpersonalen för att du tagit narkotika.
Detta reportage publicerades i Lundagård nummer 2. I webbversionen har justeringar gjorts i citaten från Jonas Berge samt så har faktarutor tillkommit.
